Uppsala kommuns kostnader är i dag högre än genomsnittkommunens, och sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillträdde har kostnadsökningen skenat. I det förslag till budget för år 2016 som slås fast på kommunfullmäktige den 2–3 november föreslår de en höjning av skatten i Uppsala kommun.
En skattehöjning är en dyr kompromiss för att kommunens rödgröna majoritet ska kunna behålla makten, vilket direkt drabbar alla Uppsalabor.
För att komma tillrätta med kommunens ekonomi är det inte mer pengar som behövs utan bättre ledarskap.
Efter bara ett drygt halvår i majoritet har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyckats fördubbla kostnadsökningstakten och ökat kostnaderna med ytterligare drygt 500 000 kronor om dagen.
Det motsvarar över femhundra lärartjänster som gått till spillo sedan den rödgröna majoriteten tog över makten.
Kommunens egen helårsprognos för 2015 visar återigen på ett underskott på totalt 125 miljoner kronor för utbildningsnämnden, socialnämnden, omsorgsnämnden, äldrenämnden och kommunstyrelsen, men trots att Uppsala spenderar betydligt mer pengar på välfärden än genomsnittkommunen så är resultaten inte bättre.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är splittrade i sin politik och nu tvingas de till kostsamma kompromisser för att hålla ihop sitt samarbete.
I och med att även landstinget höjer skatten kommer den genomsnittliga Uppsalafamiljen att få betala nästan 5 000 kronor mer i skatt år 2016.
Det är priset för att den rödgröna majoriteten väljer att höja skatten i stället för att stå upp för nödvändiga prioriteringar. Detta är orimligt för Uppsalaborna, som får betala för att majoriteten var oförberedda och är oförmögna att ta det ansvar som krävs.
Det finns stora möjligheter till förbättringar inom Uppsala kommun. Våra partier lyckades tillsammans under år 2014, genom ett målmedvetet arbete, att förbättra kommunens effektivitet och vända trenden så att skatteintäkterna översteg kommunens kostnader. Sedan årsskiftet ökar nu kostnaderna snabbare än skatteintäkterna, vilket inte är ekonomiskt hållbart. Att tillföra mer pengar genom en skattehöjning, som de rödgröna föreslår, löser inte problemet. Det är ungefär som att fortsätta pumpa luft i ett punkterat däck, i stället för att laga det.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet borde ha fortsatt alliansens svåra, men viktiga arbete för att åtgärda de strukturella problemen och få kontroll över kostnadsutvecklingen.
I annat fall kommer de att tvingas höja skatten ytterligare redan i nästa budget. Den politiska ledningen måste våga ställa krav på verksamheternas budgetdisciplin genom preciserade åtgärdsprogram, månadsvis återrapportering och genom att tillhandahålla råd och stöd efter behov. Det är inte högre skatter som behövs utan handlingskraftigt, enigt och tydligt ledarskap.
Samtidigt som den rödgröna majoriteten tappat kostnadskontrollen väljer de att göra obegripliga besparingsprioriteringar, så som nedläggningen av det palliativa boendet Omtanken eller nedskärningar för barn och elever med särskilda behov. Dessa besparingar leder inte till att vi kommer till rätta med de strukturella problemen i kommunens ekonomi.
Den rödgröna majoriteten måste fortsätta det förbättringsarbete som alliansen påbörjade och inte försöka hitta enkla utvägar som drabbar de mest utsatta, barn med särskilda behov och människor i livets slutskede. Det är inte acceptabelt.
I våra förslag till budget för Uppsala kommun behåller vi dagens skattesats utan att höja den. I Uppsala kommun innebär inte en oförändrad skattesats en välfärd av lägre kvalitet, men det kan bli resultatet med majoritetens bristande kostnadskontroll och en budget som inte följs. Det finns ingen anledning till att vi i Uppsala ska betala mer jämfört med andra kommuner för samma välfärdstjänster, särskilt då det inte har lett till att kvaliteten är märkbart högre här. Våra partier vill minst nå ner till den genomsnittliga kostnadsnivån för svenska kommuner. Vi är beredda att ta ansvar för en hållbar ekonomisk politik som tar oss dit. Uppsala kommuns problem är inte brist på resurser utan brist på politiskt ledarskap.
Fredrik Ahlstedt, Therez Olsson, kommunalråd (M) Uppsala kommunMohamad Hassan, kommunalråd (FP) Uppsala kommunStefan Hanna, kommunalråd (C) Uppsala kommunJonas Segersam, kommunalråd (KD) Uppsala kommun