”Jag arbetar för ett svenskt företag i Ryssland och har fått problem med de lokala myndigheterna, de vill att jag betalar pengar under bordet för att få el till vår fabrik. Om jag inte betalar kommer allt att stå still, vi måste få produktionen att rulla men jag vill inte betala, vad ska jag göra?”
”Har du pratat med huvudkontoret i Sverige?”
”Ja, de säger att jag ska följa vår policy men lösa problemet.”
UD, Business Sweden och Institutet mot mutor (IMM) har genom ett gemensamt initiativ påbörjat arbetet med att stödja företrädare för svenska företag i utlandet i arbetet mot korruption.
Vi ordnade nyligen ett gemensamt möte i S:t Petersburg tillsammans med svenska generalkonsulatet. Trots svårigheter och utmaningar är den bild vi mötte kanske något mer positiv än förväntat.
Det har trots allt blivit lättare ur aspekten att den korruption som företag möter har minskat. Enligt Transparency Internationals årliga Corruption Perception Index har Ryssland under de senaste fyra åren förbättrat sin position i relation till många andra länder i världen genom fyra kliv uppåt.
UD har en traditionell roll att företräda Sverige i det internationella arbetet mot korruption men har också ansvar för att stödja svenska företag i handel och investeringar utomlands.
IMM arbetar förebyggande och stöttar svenska företag i arbetet mot korruption genom att besvara frågor, ge råd och vägledning till företrädare i svenska företag utomlands.
Det går att göra affärer utan att betala en muta – det kostar för mycket att försöka ta genvägar.
Att betala en muta leder till negativa konsekvenser som risken att utsättas för hot, att dömas för brott och att skada företagets varumärke. Skulle ett företag identifieras som betalat en muta skadas varumärket Sverige och det förstör också för andra verksamheter på plats.
Du vet aldrig när du betalat en muta vad det leder till, vad som förväntas nästa gång och hur dyrt det blir i slutänden.
Det gäller att de företrädare som skickas ut i världen utrustas med de förutsättningar som krävs. Som en av deltagarna från ett av de större svenska företagen i S:t Petersburg uttryckte det: ”Det är viktigt att sopa framför den egna dörren först. Företaget måste ha klart för sig vad som gäller och de anställda måste ha företagets värderingar med sig in i det landet.”
En annan deltagare från ett mindre företag lämnade en annan bild av verkligheten: ”Företag har inte råd att betala mutor, de långsiktiga skadeverkningarna på affärer är svåröverskådliga, och tyvärr har vi sett att det kan sluta riktigt illa för enskilda personer.”
Det ställer krav på svenska företag att ha ett omfattande utbildningsprogram och inför varje ny affärsrelation. Att vid varje avtals ingående ha gjort sin läxa och kontrollerat landet, verksamhetsområdet och tänkbara samarbetspartners.
Korruption är svår att mäta och att beskriva. Sverige och några likasinnade länder har samlat sina resurser och publicerar information om korruptionsrisker för våra företag under portalen www.business-anti-corruption.com. Portalen finns på engelska och fyra andra språk. Mer än 100 länder är studerade med ingående beskrivningar av korruptionsriskerna inom till exempel rättsväsende, polisväsende, skatt-, tull- och licensmyndigheter.
Fortfarande ser förutsättningarna långt ifrån okomplicerade ut för att i vardagen leva utan mutor i ett system där korruptionen breder ut sig från toppen. Men det vi ser är en vilja från svenska företag att arbeta mot korruption.
Den viktigaste delen i arbetet mot korruption är att hålla dialogen vid liv och det avser vi att göra.
Bengt Johansson, CSR-ambassadör, UD
Helena Sundén, generalsekreterare Institutet mot mutor