Agera mot Luxleaks

EU-kommissionen måste klargöra om de hemliga skatteavtalen mellan Luxemburg och Luxleaks-företagen är lagliga, skriver Cecilia Wikström.

En biljon euro. Så mycket kostar skatteparadisen och -fifflet för EU:s skattebetalare, skriver Cecilia Wikström.

En biljon euro. Så mycket kostar skatteparadisen och -fifflet för EU:s skattebetalare, skriver Cecilia Wikström.

Foto: FREDRIK PERSSON / TT

DEBATT2014-12-02 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har uppdagats att ungefär 340 bolag med hjälp av skattemyndigheten i Luxemburg har ägnat sig åt synnerligen avancerad skatteplanering där följderna blivit att bolagen i många fall inte har betalat någon skatt alls. Bland dem återfinns Ikea och de fyra största svenska riskkapitalbolagen. Just nu utreds detta av EU-kommissionen.

Även om utredningen skulle visa att det som uppdagats i Luxleaks inte är olagligt, så är handlingarna djupt omoraliska och graverande.

Enligt beräkningar från Tax Justice Network kostar skatteflykt, skattebedrägerier och skatteparadis de europeiska skattebetalarna uppskattningsvis en biljon euro årligen.

I en tid av ekonomiska svårigheter i Europa med hög arbetslöshet och en åtstramningspolitik som varit tung för många medborgare i flera EU-länder, så sticker det naturligtvis ännu mer i ögonen att de stora företagen verkar göra allt för att minimera och smita ifrån att betala skatt. Efter sig lämnar de ett stort intäktsbortfall som hederliga medborgare och små- och medelstora företag får betala notan för.

Globaliseringen har gjort det lättare för stora multinationella företag att flytta sin produktion till länder med billig arbetskraft och låta sig beskattas i länder med låg eller till och med obefintlig beskattning. Därför förvånar det nog inte någon att många företag verksamma i EU strategiskt försöker placera sin verksamhet i bland annat Luxemburg, Nederländerna och Irland för att dra fördel av deras skattesystem.

Det ska naturligtvis råda skattekonkurrens på EU:s inre marknad. Men kryphål som möjliggör aggressiv skatteplanering måste stängas för att säkerställa att stora multinationella företag betalar sin beskärda del och för att undvika en snedvridning i konkurrensen på den inre marknaden som inte bara skadar de skötsamma företagarna utan också hämmar tillväxten och investeringsklimatet på europeisk nivå.

Vi behöver internationella instrument som ser till att stora multi­nationella företag verkligen betalar skatt i de länder där de bedriver sin verksamhet. Möjligheterna att överföra vinster mellan länder tills de slutligen landar i skatteparadis måste stängas. I arbetet med transparensregler för gruv- och skogsindustrins verksamhet i länder utanför Europa lyckades Europa­parlamentet förra året få in vissa regler som i alla fall delvis bidrar till lösningen på problemet i denna sektor. Fler tvingande transparensregler vad gäller redovisningar är alltså en möjlig väg att gå. Det behövs regler som är tydliga och bindande utan att skapa orimliga administrativa bördor, särskilt för minde företag.

Jag förväntar mig att EU-kommissionen innan året är slut klargör om de hemliga skatteavtalen mellan Luxemburg och de inblandade företagen i Luxleaks är förenliga med EU:s lagstiftning.

Skulle det visa sig att avtalen som avslöjats är olagliga måste EU-kommissionen omedelbart vidta åtgärder för att minimera de skador som åsamkats EU:s ekonomi.

Skattelagarna måste vara transparenta, rättvisa och konsekventa. EU kan inte göra mycket åt skatteflykt utan att medlemsländerna solidariskt ställer upp. Därför måste den svenska regeringen agera i Ministerrådet och påverka sina kollegor så att vi får till en förändring. Jag är övertygad om att vi bara med en gemensam EU-strategi kan säkerställa att skattesmitare inte drar fördel av olika nationella system för att sko sig. Vi får aldrig glömma att när så sker är det i slutändan medborgarna som betalar.

Cecilia Wikström (FP), Europaparlamentariker

Skatteflykt

Läs mer om