För att verkligen göra förändring för elever och lärare i Sveriges skolor krävs samarbete mellan stat och kommun. Därför träffas vi i dag här i Uppsala, tillsammans med andra kommunrepresentanter, skolaktörer och fackliga företrädare, för att diskutera hur regeringens investeringar kan bindas samman med kommunernas investeringar och göra bästa möjliga skillnad för skolans medarbetare.
Svensk skola är stark. Lärare, rektorer, skolutvecklare, kommunala tjänstemän och skolpolitiker gör alla mycket för att utifrån sina förutsättningar ge eleverna de bästa möjligheterna i skolan och vidare i livet. Vi har många goda exempel på skolutveckling i Sverige. Men vi måste bli bättre på att sprida dem, på att se till att alla skolor får bli riktigt bra skolor.
Förra läsåret lämnade 12 700 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. Det är drygt 13 procent av alla niondeklassarna som riskerar att få kämpa i motvind under resten av skolgången och inte minst i konkurrensen om jobb. Det får vi aldrig vara nöjda med. Alla har rätt att få en bra skola, och få med sig de kunskaper man behöver för livet.
Vi vet av såväl forskning som internationella erfarenheter vad som krävs för att alla skolor ska bli bra skolor. Det handlar mycket om de första åren, att alla ska få en bra start i skolan, om attraktiviteten för läraryrket och om att säkerställa jämlikhet i skolsystemet. Det är också här vi vill investera, och det blir utgångspunkten för dagens möte. Genom de samtal som påbörjas i dag vill regeringen bli bättre på att arbeta tillsammans med kommunerna i utvecklingsarbetet. Vårt fokus ligger på att stödja kommunerna med arbetet för:
- Tidiga insatser: Alla elever ska få med sig det som behövs från de tidiga åren för att klara också skolans senare ämnen. Det är det vi kallar lågstadielöftet. Regeringen kommer införa en läsa-skriva-räkna-garanti som ska säkerställa att det stöd som eleven behöver sätts in i tid så att eleverna kan få med sig läsförståelse, skrivförmåga och matematikkunskaper innan de lämnar lågstadiet. Skolans huvudmän kommer dessutom att kunna ta del av ett statsbidrag för att anställa fler i lågstadiet, så att lärarna får mer tid för sitt arbete. Statliga investeringar kommer också ge möjlighet till mindre barngrupper i förskolan. För huvudmännen i Uppsala skulle det kunna innebära 40 miljoner kronor redan i år.
- Ökad attraktivitet för läraryrket: Skolan står inför stora rekryteringsutmaningar samtidigt som lärare sällan får tid att vara just lärare. De administrativa arbetsuppgifterna har ökat och tiden med eleverna har minskat. Regeringen investerar för att möjliggöra höjda löner och mer tid för undervisningen.
- Alla skolor ska vara bra skolor: För att åstadkomma detta investerar regeringen bland annat i stöd till skolor med svaga studieresultat, stöd till nyanlända elever och en förstärkt elevhälsa.
Det här är prioriteringar som har starkt stöd för i forskningen, som efterfrågas av dem som arbetar i skolan och som har brett politiskt stöd. Det här är nödvändiga investeringar som stat och kommun måste klara av att genomföra tillsammans. Det bäddar för en långsiktighet som vi vet är viktig för att ge skolan möjlighet att utvecklas. Det är vårt gemensamma ansvar.
Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala
Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister