Sverige är väldens mest jämställda land brukar vi säga. 1980 fick Sverige – efter hårt arbete av S-kvinnor och andra kvinnoorganisationer – den första jämställdhetslagen, vars främsta syfte var att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Det är därför intressant att efter 36 år kolla de här siffrorna. 2014 hade 225 000 svenska pensionärer en disponibel inkomst under 11 000 per månad. Under gränsen vad EU räknar som relativ fattigdom! Av dessa var 70 procent kvinnor. PRO:s rapport ”Ålderdom utan fattigdom” visar även att många kvinnor ligger precis över fattigdomsgränsen. Nästan 790 000 pensionärer fick garantipension. 80 procent var kvinnor. Medelpensionen för en kvinna är drygt 13 000 för män 19 000. En skillnad på nästan 7 000 kronor.
Mer än hälften av alla kvinnor lever nära eller under fattigdomsgränsen när de blir pensionärer. För att hamna ovanför gränsen måste medelinkomsttagaren bland kvinnor jobba i nästan 50 år. Bland männen 35 år. Samhället har underskattat hur illa det är för många kvinnliga pensionärer.
Risken att bli fattigpensionär är betydligt större för en kvinna än en man.
Orsakerna till att kvinnor riskerar att hamna i fattigdom är väl kända. Kvinnor arbetar i lägre betalda kvinnodominerade yrken och män i bättre betalda mansdominerade yrken. Kvinnor har lägre inkomster än män under sitt yrkesliv. Ser vi till hela arbetsmarknaden visar statistiken att kvinnor tjänar cirka 3,6 miljoner mindre än män under ett arbetsliv. Sett till hela arbetsmarknaden har kvinnor 86 procent av männens lön. 15.57-rörelsen visar att kvinnor i förhållande till sin lön bör sluta arbeta strax före klockan tre. Så här har det varit de senaste 20 åren, trots att total politisk enighet om jämställdhet på löneområdet.
Vi vet också att kvinnor i högre grad än män arbetar deltid. Var tredje kvinna arbetar heltid och var tionde man.
Bland kvinnor är en av de främsta orsakerna vård av barn, det skälet kommer längre ner bland män. Vi brukar säga att heltid är en rättighet och deltid en möjlighet under perioder i livet. Vad krävs för att möjliggöra heltid för alla kvinnor som faktiskt vill arbeta heltid och som vill ha möjlighet att utvecklas i arbetslivet? Hur långt har parterna kommit i sina diskussioner om att rätten till heltid ska regleras i kollektivavtal? Det är skrämmande tyst på den fronten!
Vi vet också att kvinnor i betydligt högre omfattning tar ut dagar i föräldraförsäkringen. Statistik från 2013 visar att av 50 048 ersatta dagar tog kvinnor ut 75 procent och män 25 procent. Glädjande är att nu kommer en tredje månad som inte är överföringsbar att införas. 1974 fick vi den nuvarande föräldraförsäkringen. Därför är det positivt att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tillsatt en utredning som ska göra en total översyn av föräldraförsäkringen.
Inom i stort sett alla verksamhetsområden dominerar manliga chefer. Enligt skriften ”Chefen i siffror” från Ledarna har vi 504 000 chefer i landet inom offentlig och privat sektor. Av dem är 37 procent kvinnor och 63 procent män.
I första linjens chefer är fördelningen mellan kvinnliga och manliga chefer ganska jämn. Men på övriga nivåer blir kvinnorna färre och färre. Bland vd:ar och liknande är det 12 procent kvinnor och 88 procent män. Ännu mer ojämställt är det på toppchefnivå. 2 procent kvinnor och 98 procent män. På de här nivåerna har vi männen som dunkar varandra i ryggen, rekryterar i vänkretsen och säger sig ta hänsyn till kompetensen. Kvotering av chefstjänster inom näringsliv och bolag är en åtgärd som diskuteras. Vi har hög tillväxt i Sverige nu, men tänk om förhållandet var 50–50 inom en tioårsperiod, vilket blomstrande näringsliv vi skulle ha, och vilka framgångsrika generaldirektörer vi skulle ha som effektiviserade statsförvaltningen.
Lite bättre är det inom universitetsvärlden. 2014 var andelen kvinnliga professorer 25 procent jämfört med 2004 då det var 16 procent.
Nu har Helena Wallmark Knutsson (S), forsknings- och utbildningsminister, tillsatt en utredning för att öka jämställdheten inom universitet och högskolor. Alla som arbetar med rekrytering vet att man ska rekrytera den som är olik en själv. Då ökar förutsättningarna för utveckling och framgång. Konstigt att så få tagit till sig den kunskapen!
Rösträtt har vi kvinnor, med det var en hård kamp för den tidens kvinnor – även inom arbetarrörelsen. En feministisk regering har vi, så vi S-kvinnor ger inte upp – tillsammans når vi framgång.
Låt 8 mars bli den dag vi tar nya tag för en jämställd värld!
Lena Hartwig, ordförande S-kvinnor i Uppsala län
My Lilja, ordförande S-kvinnor i Uppsala kommun