Svensk sjukvård rankas högt internationellt, senast i en studie om tillgänglighet i vården och behandlingskvalitet, publicerad i The Lancet i maj i år. Förtroendet för den svenska sjukvården är också stort. Enligt SOM-institutet är det den samhällsinstitution som svenskar har högst förtroende för.
Som sjuksköterska gläds jag åt det, och önskar att vi ska fortsätta så, utveckla och förbättra omvårdnad och medicinsk kunskap mot ännu högre höjder varje år.
Vi står dock inför stora utmaningar, av vilka en är bristen på sjuksköterskor som vill arbeta vid svenska sjukhus. Inom min egen specialitet, intensivvården, är detta problem akut, vilket inte minst visar sig i sommar- och semestertider. Sommaren 2017 är läget mycket bekymmersamt. Sjukhusen kan inte längre bemanna intensivvårdsplatserna med sjuksköterskor, och detta leder till att färre patienter kan opereras då sängplatserna stängs ner.
Anledningarna till detta är bland annat låga löner i förhållande till utbildningsnivå (fyra år på högskola) och ansvar, mycket obekväma arbetstider eftersom bemanningen är likadan dygnet runt, samt en stressande och ibland otrygg arbetsmiljö.
Bristen på fortbildning och avsaknad av särskild tid för att bibehålla och uppdatera vår akademiska omvårdnadskompetens bidrar också till att yrkets attraktivitet minskar.
Det finns utbildade intensivvårdssjuksköterskor, men många av dem vill inte arbeta under rådande villkor, och tar annat arbete i stället, exempelvis i annat land, som hyrsjuksköterska, utanför intensivvården eller inom en annan bransch.
Med höga ersättningsnivåer och förmånliga villkor får man personal till tunga, svåra arbeten, men sådana morötter existerar inte för tillsvidareanställd vårdpersonal på svenska sjukhus.
Som läget för sjuksköterskor och undersköterskor utvecklar sig, kan man inte räkna med att hinna ta en kaffepaus eller matrast under sitt pass, eller att kunna få hjälp av en kollega eller läkare i en akut situation där patientens liv står på spel.
Den mentala belastningen, samvetsstressen, som kommer av att veta att man inte hinner göra allt det patienten har behov av kan bli mycket stor när sådana förhållanden fortgår under en längre period. För att hålla koncentrationen på topp och för att en patientsäker vård ska kunna uppnås krävs tillgång till avlösning för raster och hjälp vid akuta situationer.
Tillgången till intensivvårdsläkare dygnet runt är en viktig komponent för patienternas säkerhet och för lägre stressnivåer för intensivvårdspersonalen.
Sjukhusledningar och ansvariga politiker måste skyndsamt ta itu med den personalkris som redan uppstått och som hotar att förvärras då sjuksköterskor flyr anställningar inom svensk sjukvård.
För att svensk sjukvårdspersonal ska kunna utföra ett gott arbete och ge vård av högsta klass även i framtiden krävs:
•Löneförhöjningar för tillsvidareanställda sjuksköterskor inom slutenvården samt karriärvägar med möjlighet till bra löneutveckling vid väl utfört arbete.
•Arbetstidsförkortning till 80 procent av arbetstiden med bibehållen lön för att möjliggöra återhämtning relaterat till den mycket obekväma arbetstiden och därmed minska ohälsa och sjukskrivning.
Inom intensivvården krävs:
•Löneförhöjningar för specialistsjuksköterskor inom bristspecialiteter som intensivvård och operation motsvarande utbildningsnivån och ansvaret. •Intensivvårdsläkare tillgänglig dygnet runt.•Resurssjuksköterska och undersköterska tillgängliga för rastavlösningar samt till hjälp vid akuta situationer dygnet runt.•Sekreterare/receptionist tillgänglig även kvällstid, så att sjuksköterskorna kan ägna sig åt patienterna.
Att förbättra villkoren inom svensk intensivvård genom att uppfylla dessa krav kommer inte att vara kostnadsfritt, men att inte göra det kommer att kosta mer.
Låt oss behålla den höga nivån inom svensk sjukhusvård, vara rädd om vårdpersonalen vi har kvar, och låt oss locka tillbaka de sjuksköterskor som flytt fältet. Vi vill ha rimliga villkor på jobbet med raster, tillgång till kollegor, individuell feedback på vår arbetsinsats och en lön som motsvarar det ansvarsfulla, komplexa och svåra arbete vi utför i våra patienters och i Sveriges tjänst.
Cecilia Hassmund
intensivvårdsjuksköterska vid Neurointensiven på Akademiska Sjukhuset