En färsk kartläggning av ägarskatter i 15 av Sveriges viktigaste konkurrentländer visar att vårt regelverk inte är konkurrenskraftigt.
Ur undersökningen, som presenteras i en rapport av Svenskt Näringsliv, och som genomförts av Skeppsbron Skatt med stöd av det internationella nätverket Taxand, framkommer tydligt att Sveriges generella skattesats på 30 procent är högre än i omvärlden.
Därtill kan ägare av fåmansföretag drabbas av tjänstebeskattning på sina kapitalinkomster, vilket kan åsamka dem upp till 60 procents beskattning. Detta utgör ett hinder för entreprenörer och företagare att vilja ta risk, expandera och göra investeringar i Sverige eftersom de beskattas hårdare än utländska ägare.
Inget annat land i undersökningen har så höga ägarskatter som Sverige. I vår rapport framhåller vi att Sveriges konkurrenssituation skulle kunna förbättras genom att skattesatsen sänktes till 20 procent generellt, samt genom att ta vara på möjligheter till särskilda lättnader för investeringar i entreprenörskapsföretag. Inspiration för sådana system finns i bland annat Storbritannien, Irland och Kanada.
Det är därtill angeläget att sänka den skadliga marginalskatten på tjänsteinkomster som även drabbar fåmansföretag.
Stora delar av världsekonomin upplever just nu en global högkonjunktur. Detta drar med även vår lilla båt i norra Europa. För svensk del ger detta den något oväntade blandningen av brinnande högkonjunktur, låga (till och med negativa) räntor och expansiv finanspolitik. Därför är det förväntat att svenska företag generellt går bra och kan dela ut pengar. Men när högkonjunkturens och valårets utsvävningar har gått över i nykter vardag krävs strukturella reformer för att bygga Sverige ännu starkare.
På lång sikt kan välståndet höjas främst genom hög produktivitet och investeringar. Förr ansågs ägarskatter inte spela roll för mängden investeringar i ett land.
Men de senaste decenniernas forskning pekar på att lägre ägarskatter leder till fler investeringar (se till exempel Finansdepartementets ESO 2014:3).
Med sänkta skatter på utdelningar blir utdelningar ”billigare” och ökar. Utdelade medel från mogna bolag och branscher kan investeras i nya och växande (och mer innovativa) företag, vilka annars kan ha svårt att attrahera riskvilligt kapital. Samhällets resursanvändning blir mer produktiv genom att växande företag får möjlighet att genomföra fler investeringar. Med bättre klimat för företagande kan entreprenörer i högre utsträckning se möjligheter i att utvecklas och att stanna i Sverige. Så ökar Sveriges välstånd långsiktigt.
För statskassan kan erfarenheter dras av de förbättringar som tidigare gjordes i regelverket för fåmansföretag.
Enligt SCB:s statistik för det senaste årets taxering gjorde dessa företag utdelningar på 100 miljarder kronor. Det är tio gånger mer än för tio år sedan, då skattereformer för fåmansföretag inleddes, av den dåvarande socialdemokratiska regeringen kan tilläggas. Med tanke på missunnsamheten som svenska entreprenörers framgångar tyvärr ibland väcker, kan även följande behöva sägas. Fåmansbolagen skapar jobb åt 800 000 svenskar. De betalade ut löner och arbetsgivaravgifter värda 370 miljarder kronor år 2016. Därtill inbringar de nämnda 100 miljarder kronorna i utdelningar 20 miljarder kronor till statskassan.
Hoten om nya skattehöjningar på svenska ägare och entreprenörer behöver få ett slut om den positiva utvecklingen ska fortsätta.
I stället behöver ägarskatterna bli konkurrenskraftiga för svenska ägare generellt. För politiker och experter borde det vara naturligt att se på ägarskatterna på samma sätt som man ser på bolagsskatten. Skatter på ägande av företag och entreprenörer har i princip samma effekter som bolagsskatten.
Johan Fall, skattechef Svenskt Näringsliv
Johan Lidefelt, skatteekonom Svenskt Näringsliv