Anhöriga får träda in eftersom bemanningen inom vård och omsorg är för låg, skriver Annelie Nordström (bilden) och Barbro Andersson.
Det är Kommunals övertygelse att bristen på resurser och en alltför låg bemanning ute i vård och omsorg gör att anställda inte kan göra ett fullgott arbete och därför träder de anhöriga in. En kartläggning från 2012 visar till exempel att var tionde undersköterska i Uppsala har försvunnit sedan 1994. Samtidigt anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att Uppsala behöver rekrytera 900 undersköterskor fram till år 2019.
Majoriteten av anhörigvårdare är nöjda med den offentliga vården och omsorgen, vilken ger dem en oumbärlig avlastning. Men det finns problem; att inte få möjlighet att fortsätta finnas där och ge stöd och närhet som dotter, make, partner utan i stället tvingas in i rollen som samordnare, försvarare, vårdgivare eller logistiker. I dag måste anhöriga träda in och hålla ihop det lapptäcke som utgör organisationen kring äldre med stora vård- och omsorgsbehov. Detta får långtgående konsekvenser, särskilt för de äldre som saknar resursstarka anhöriga.
Kommunal presenterade i dagarna en rapport där vi har låtit intervjua över 1 000 anhöriga till äldre med omsorgsbehov. De har fått ge sin bild av dagens brister men även vilka reformer som skulle kunna förbättra deras anhörigas situation. I Kommunals undersökning har var fjärde anhörig fått kämpa för att deras nära och kära ska få vård och omsorg i offentlig regi. En lika stor andel anhöriga uppger att det brister i samordningen mellan olika aktörerna inom landstinget och kommunen. Anhöriga lägger i genomsnitt 40 minuter varje vecka på kontakter med myndigheter. En av tio ägnar sig flera gånger i veckan åt att kontrollera och följa upp vården och omsorgen.
Anhöriga till sjuka äldre ger regeringens reformer underkänt. Endast en av fem i Kommunals rapport anser att kundval och privatiseringar skulle förbättra deras anhörigas situation, tre av fem tycker inte det. Vidare ställer sig 34 procent sig positiva till fler skatteavdrag, exempelvis RUT, medan nästan hälften är negativa. Det som efterfrågas av anhöriga är satsningar på den offentligt finansierade sjukvården och omsorgen samt samordningsinsatser. Nästan åtta av tio svarar att bättre samordning mellan kommun och landsting skulle ha stor betydelse.
Stor omsättning på personal som nu är fallet i verksamheterna gör att kontinuiteten blir lidande och helhetsansvar försvinner i en organisation som inte är konstruerad för sjuka med fler än en diagnos. Reformerna under den borgerliga regeringen har syftat till etablering av fler företag – inte bättre kvalitet för brukare och patienter. Kommunal föreslår därför sex reformer som syftar till kontinuitet och kvalitet.
1. Primärvård för sjuka äldre i kommunal regi
För att minimera undvikbara akutmottagningsbesök och slutenvårdsinläggningar måste primärvården ändra sitt sätt att arbeta med gruppen sjuka äldre. De sammansatta vårdbehoven gör att många olika kompetenser måste samverka runt varje individ. Små enheter, vårdcentraler eller husläkarmottagningar, har inte kapacitet att knyta detta team av kompetenser till sig. Det finns lokala exempel på verksamheter som klarar detta men flertalet gör det inte.
Kommunal föreslår därför att äldre erbjuds primärvård på särskilda geriatriska vårdenheter som endast fokuserar på gruppens särskilda behov. Dessa enheter ska drivas i kommunal regi och integreras med den kommunala äldreomsorgen och hemsjukvården. Enheterna ska erbjuda somatiskt behandling såväl som äldrepsykiatrisk och rehabilitering. Enheterna ska samverka med både den öppna och den slutna specialistvården.
(Äldre som har sammansatta vårdbehov erbjuds att istället för att lista sig på en vårdcentral inom ramen för valfrihetssystem att övergå till Äldrecentrum.)
2. Uppvärdera omvårdnaden i sjukvården
Sjuka äldre får för dålig omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Kommunals egna undersökningar visar att 17 procent av undersköterskorna som arbetar inom sjukvården uppger att bristerna i omvårdnaden är så allvarliga att det innebär en risk för patienten. För äldre med sämre vitala funktioner och högre benägenhet till oro är hjälp med exempelvis att gå på toaletten, äta eller samtala extra viktigt. Kommunal vill se ett teambaserat arbetssätt inom hälso- och sjukvården där den basala omvården uppvärderas. Konvertering av undersköterskor till sjuksköterskor måste upphöra. Undersköterskor ska erbjudas möjlighet till specialistutbildning, exempelvis med geriatrisk inriktning.
3. Rätt kompetens kring sjuka äldre
Utifrån att vårdtyngden hos brukarna i både särskilt boende och inom hemtjänsten har ökat finns ett ökat behov av utbildningsinsatser. Det är orimligt att personer helt utan omvårdnadsutbildning ska vårda svårt sjuka äldre samt hantera läkemedel. Av personalen är det 14 procent som arbetar i särskilt boende 2013 saknade en yrkesförberedande utbildning, i hemtjänsten var samma siffra 25 procent.
Krav bör ställas på att samtlig personal som arbetar inom äldrevården har omvårdnadsutbildning, det gäller både särskilt boende och hemtjänsten. Det krävs en bred utbildningssatsning för att klara rekryteringsbehovet inom äldreomsorgen i framtiden. Även sjuksköterskor med geriatrisk inriktning och antalet geriatriker behöver öka.
4. Lag som kombinerar valfrihet med kontinuitet
Varken LOV eller LOU tar hänsyn till de behov som brukarna och deras anhöriga har – en verksamhet som erbjuder kontinuitet kombinerat med rätten att välja mellan flera utförare. En följd av LOV och den stora ökningen av antalet utförare är att behoven av uppföljning och kontroll tar mer och mer av de ekonomiska resurserna i anspråk.
Upphandling av väl fungerande valfrihetssystem kräver en ny lagstiftning som kombinerar valfrihet och kontinuitet. Det måste ske ett skifte i synen på vem lagarna är till för, där fokus flyttas från företagarperspektivet till de äldres rättigheter.
5. Arbetsvillkor som främjar kontinuitet
Kvalitet och trygghet skapas i relationen mellan brukare och personal. Att skapa dessa relationer med ett femtiotal olika människor från hemtjänsten är omöjligt. Bristen på kontinuitet gör att tecken på uttorkning, urinvägsinfektioner och andra förändringar i brukarens tillstånd är svårare att upptäcka i tid. Det är ofta detta som i förlängningen leder till onödiga sjukhusinläggningar. Visstidsanställningar, deltider och scheman med delade turer ger dåliga förutsättningar att skapa en arbetsorganisation som bygger på kontinuitet och bör därför slopas.
6. Platsgaranti i särskilt boende
Antalet platser i särskilda boenden har minskat med 23 000 platser sedan 1993. Att bo kvar hemma med stöd av hemtjänsten ska vara en möjlighet för sjuka äldre, men inte ett tvång. Kommunal föreslår, i ett första steg, att alla som fyllt 90 år och vill ska erbjudas i plats i särskilt boende. Det behövs även investeringar i mellanboendeformer. Kommunal tillsammans med SKL och regeringen bör lägga fram en nationell plan för hur boendesituationen för äldre kan förbättras.
Annelie Nordström , förbundsordförande, Kommunal
Barbro Andersson, avdelningsordförande Mitt, Kommunal