Under den här sommaren har vi kunnat erfara både värmerekord och extremt kraftiga och plötsliga regn. För några veckor sedan härjade den värsta skogsbranden i mannaminne i Västmanland, ett plötsligt regn i juli ledde till översvämningar i Stockholms tunnelbana och just nu ser vi hur vägar, åkrar och hus läggs under vatten runt om i Värmland och på västkusten. I världen ser vi ännu värre effekter av detta; extrem torka i Kalifornien, de största översvämningarna någonsin i våras på Balkan och hela öar som översvämmas i Stilla havet på grund av havsnivåhöjningen.
Att vi kommer att få mer av så kallat extremväder med ett förändrat klimat är klarlagt av FN:s klimatpanel och också i svensk forskning.
En av slutsatserna från Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) var just att vi måste göra mycket mer för att anpassa Sverige till ett förändrat klimat.
Det handlar om att värna samhällets viktigaste funktioner som dricksvattenförsörjning och tillgång till elektricitet, hur vi planerar våra städer, hur vi i framtiden ska producera våra livsmedel och hur vi leder bort vatten i händelse av extrem nederbörd. Ska anpassningen verkligen komma i gång behövs ökade statliga resurser och en bättre koordinering.
Dessvärre har den borgerliga regeringen efter åtta år vid makten fortsatt att dra den viktiga frågan om att ställa om vårt samhälle till ett förändrat klimat i långbänk. Miljöminister Lena Ek kan inte berätta vilken myndighet som har det samlade ansvaret för klimatanpassningen. I själva verket har ansvaret för klimatanpassningen smetats ut på sju olika ministrar och ett 30-tal olika myndigheter. Det nationella kunskapscentrumet för klimatanpassning vid SMHI är ett vällovligt initiativ, men har i dag inte de resurser och kapacitet för att axla rollen med det samlade ansvaret för klimatanpassning. Det finns inte heller någon nationell anpassningsplan. Det är oacceptabelt.
Ett flertal kommuner har tagit fram lokala handlingsprogram för klimatanpassning, vilket är bra. Men det behövs en nationell samordning.
Därför behövs en nationell klimanpassningsmyndighet, en nationell anpassningsplan och betydligt mycket mer pengar för klimatarbetet. Vänsterpartiet vill inrätta Klimatprogrammet; en nationell investeringsfond för klimatinvesteringar i våra kommuner och landsting. Pengarna ska gå till minskade utsläpp och klimatanpassning. Vi avsätter en miljard per år, pengar som ökar ytterligare med lokal och regional medfinansiering. I Uppsala har Vänsterpartiet en omfattande plan för klimatomställning, vi vill sänka koldioxidutsläppen med 50 procent i absoluta tal till år 2020 jämfört med 1990 – med målet att bli en helt klimatneutral kommun. Det är också nödvändigt att ställa om till förnyelsebara energikällor, därför vill vi att solpaneler prioriteras vid både nybyggnation och renovering.
Vi vill också att mer pengar av försvarsmaktens budget ska gå till förebyggande arbete och klimatanpassning. Försvarets stora utmaningar i framtiden är just ett förändrat klimat och mer av extrema väderhändelser.
Det är hög tid att ta det förändrade klimatet på största allvar. Allt annat är att utsätta oss och våra framtida generationer för stora risker. Vänsterpartiet är beredda att axla det ansvaret. Frågan är hur länge till regeringen Reinfeldt tänker fortsätta att stoppa huvudet i sanden?
Emma Wallrup, riksdagskandidat (V)
Jens Holm, miljöpolitisk talesperson (V)