Vi vill ha ett tydligt och starkt EU som säger nej till antibiotikaresistens, skriver Erik Scheller (bilden) och Kajsa Dovstad, båda FP.
Antibiotikaresistensen ökar och når nu alarmerande nivåer. Många sjukdomar som i dag kan botas riskerar att snart bli allvarliga hot. Vikten av förbättrad djurhållning, som minskar det europeiska lantbrukets enorma antibiotikaanvändning, kan inte nog understrykas. Men vi måste också komma ihåg att antibiotika som skrivs ut till människor många gånger skrivs ut helt i onödan. Vi vill att EU ska agera starkare för att se till att antibiotika bara används när det har effekt.
Världshälsoorganisationen, WHO, presenterade nyligen en larmrapport där antibiotikaresistenta bakterier beskrivs som ett allvarligt hot i hela världen. Redan nu är resistens mot första linjens antibiotika vanligt och förekomsten av multiresistenta bakterier, som MRSA, blir ett allt större problem. Utvecklingen av nya preparat går trögt. Vi måste därmed betrakta antibiotika som en ändlig resurs.
Resistensen ökar med förbrukningen och det är därför helt centralt att begränsa onödig antibiotikaanvändning. Vid infektioner som inte orsakas av bakterier, som virusinfektioner, är antibiotika helt verkningslöst. Ändå är det i många EU- länder vanligt att läkare förskriver antibiotika mot virus. Det är inte så konstigt, 53 procent av européerna tror att antibiotika har effekt mot virus och många förväntar sig ett recept när de besöker läkaren. Men sjukvården ska ändå kunna behandla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vi vill ha ett tydligt och starkt EU som säger nej till antibiotikaresistens. Som ett led i detta måste Europeiska läkemedelsmyndigheten och EU:s smittskyddsmyndighet få ordentliga verktyg och muskler att hjälpa medlemsländerna att främja vetenskaplig antibiotikaförskrivning. Det är också viktigt med snabb diagnostik och minskad smittspridning, exempelvis genom förbättrad vårdhygien.
Vi vill särskilt betona att politiker inte ska detaljreglera, utan genom tillit skapa de förutsättningar olika professioner behöver för att själva förbättra praxis. Kunskap växer knappast fram ur politikens byråkrati.
Nära hälften av all antibiotika i EU används till djur. Deras resistenta bakterier kan också göra människor sjuka. Folkpartiets Marit Paulsen har varit drivande i framtagandet av EU:s nya djurskyddslag. Men lagen ska också följas. Därför kräver Folkpartiet skärpt kontroll, ett ”matens och djurens FBI”, samt ökade möjligheter att bestraffa dem som bryter mot bestämmelserna.
Vi som är unga i dag ska inte leva våra liv i en värld där sjukvården inte längre kan bota vanliga infektioner. När vår hälsa försämras är det ytterst vår personliga frihet som hotas. Därför är frågan angelägen för liberaler. Svenska bönder och svensk sjukvård har föredömligt minskat antibiotikaanvändningen till unikt låga nivåer. Men bakterier bryr sig inte om nationsgränser. EU måste ta på sig ledartröjan i kampen mot resistensen. Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar.
Erik Scheller
kandidat till Europaparlamentet (FP)
Kajsa Dovstad
läkarstudent och kandidat till landstingsfullmäktige (FP) i Uppsala län