I dagarna publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift (PNAS) en stor analys av totalt 225 studier som presenterar resultat på hur väl elever klarar examinationer i ämnen som teknologi och matematik i relation till undervisningsform (traditionell föreläsning kontra mer studentaktiverande).
Resultaten pekar entydigt på att en pedagogik som bygger på ett aktivt lärande är den klassrumsundervisningsform som ger bäst utfall.
Fynden är väl i linje med decenniers forskning inom kognitiv psykologi, som visar att minnet stärks om inlärningssituationen utformas så att den minskar passivt mottagande av information och i stället inbjuder till olika former av aktivitet. Detta kan handla om att inte presenteras en lösning utan själv uppmuntras att generera den eller att sätta in ny information i ett större känt sammanhang.
Forskarna bakom rapporten i PNAS pekar även de på att rön från aktuell minnesforskning kan utgöra ett avstamp för kommande studier av vilka former av aktiv inlärning som är mest effektiva för olika studentgrupper.
Detta är angeläget då en granskning från 2013 av tio vanligt förekommande inlärningstekniker kom fram till att merparten av dessa endast i mycket begränsad omfattning stärker studenters lärande.
Av de tekniker som granskades var det endast två som bedömdes ha god potential för hållbart lärande. Den ena var att fördela aktivt lärande över tid (distributed practice). Den andra var testbaserad inlärning (practice testing).
Att använda test som ett verktyg för att stärka inlärning är ingen ny tanke. Redan på 1930-talet presenterades resultat från en studie av mer än 3 500 sjätteklassare som visade att det man kom ihåg av en text efter en vecka var betydligt högre om man fått någon form av test i samband med det ursprungliga inlärningstillfället. Det senaste decenniet har ett stort antal vetenskapliga studier utvärderat effektiviteten av testbaserad inlärning. Resultaten, från såväl laboratoriestudier som klassrumsstudier, är entydiga:
Testbaserad inlärning är ett mycket effektivt pedagogisk verktyg för att stimulera ett aktivt lärande som är hållbart över tid.
Flera faktorer samverkar sannolikt till att åstadkomma den goda effekten av testbaserad inlärning. En sådan är att test i sig är en aktivitet, och mer utmanande test verkar ha särskilt gynnsamma inlärningseffekter.
En annan faktor av betydelse är att genom att väva in test under inlärningsfasen så skapas en ”brygga” mellan lärandesituationen och den senare test/tillämpnings-fasen, vilket är dokumenterat effektivt för minnet.
En mer indirekt effekt av att lägga in test i samband med lärande är att det stärker kommande instudering och identifierar kunskapsluckor.
I flera färska studier har vi och andra med hjälp av modern hjärnavbildningsmetodik kunnat ge ytterligare evidens för varför testbaserad inlärning stärker lärande.
Vid test så engageras även hjärnans nätverk för inlärning, och aktiviteten i hjärnregioner av betydelse för inlärning stimuleras efter testning.
Är testbaserad inlärning gynnsam för alla? Detta är en kritisk fråga då studier av olika former av interventioner har påvisat att de som redan har ett välfungerande minne gynnas mer än de med sämre minne.
För testbaserad inlärning, däremot, pekar de studier som har gjorts på att detta lärandestöd är minst lika gynnsamt för individer med sämre lärandeförutsättningar, såsom lågt arbetsminne eller ordförråd.
Är det inte redan tillräckligt med test och prov i skolan? Lärarförbundet har nyligen jämfört skillnader i nationella prov mellan länder och visat att vi i Sverige har många och omfattande prov.
Här är det viktigt att betona att testbaserad inlärning ska ses som ett verktyg för att stärka lärande – inte för att gradera och betygssätta.
I våra och andras studier har test kunnat införlivas som en komponent i undervisningen, exempelvis vid slutet av en lektion. Elevernas resultat på testen behöver inte rättas av lärare utan återkoppling kan ges på annat sätt, exempelvis genom att svaren delas ut eller nås via internet.
Övningstest är en aktivitet som effektivt engagerar hjärnans inlärningssystem. Aktiviteten kan lätt införlivas i praktiskt pedagogiskt arbete utan att medföra betydande extra ansträngningar eller kostnader.
Att öka inslaget av testbaserad inlärning i skolan är därför ett enkelt men effektivt sätt att bidra till ett hållbart lärande: Använd test som ett medel för lärande och inte bara för bedömning.
Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Umeå universitet