BegrÀnsa befolkningsnivÄn för planetens skull

För att uppnÄ en hÄllbar utveckling behöver vi pÄ sikt minska jordens population, skriver nÀtverket Population Matters Sweden.

Befolkningens snabba tillvÀxt gör det svÄrt eller omöjligt att lyfta mÀnniskor ur fattigdom och den pÄverkar redan biologisk mÄngfald och livsmiljö.

Befolkningens snabba tillvÀxt gör det svÄrt eller omöjligt att lyfta mÀnniskor ur fattigdom och den pÄverkar redan biologisk mÄngfald och livsmiljö.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2021-09-29 05:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det framhĂ„lls allt oftare att jordens folkökning och mĂ€nniskors konsumtionsnivĂ„er sker pĂ„ bekostnad av alla andra livsformer. Vi lever globalt som om vi hade 1,7 jordklot till vĂ„rt förfogande. Med nuvarande befolknings- och konsumtionsökning fĂ„r framtida generationer försĂ€mrad, och pĂ„ sikt farlig, livsmiljö. Men FN saknar ett mĂ„l i Agenda 2030, nĂ€mligen ”en hĂ„llbar befolkningsnivĂ„â€.

Sverige Àr ett av de lÀnder som har lÄng erfarenhet av familjeplanering (FP), vilket har bidragit till vÄr ekonomiska utveckling och kvinnors frigörelse. I början av 1900-talet reste Elise Ottesen-Jensen landet runt för att informera om preventivmedel och agitera mot de sÄ kallade könslagarna. Med andra kvinnor grundade hon 1952 International Planned Parenthood Federation. Hon var mentor för Carl Wahren, en av pionjÀrerna i arbetet med bistÄnd till FP i utvecklingslÀnder. I proposition 100, Är 1962, tog den socialdemokratiska regeringen stÀllning för att bistÄnd skulle anvÀndas för FP, med stöd av flera politiskt ledande kvinnor, frÀmst Alva Myrdal, Ulla Lindström och Inga Thorsson.

FrÄn mitten av 1990-talet försvann tyvÀrr betydelsen av FP för att minska folkökningen och bidra till att lösa miljöproblem. Men de senaste Ären har befolkningsfrÄgan Äterkommit i samhÀllsdebatten. Det mest klimat- och miljövÀnliga val vi kan göra Àr att skaffa fÀrre barn, eftersom vÀstvÀrldens konsumtion Àr sÄ stark. För att minska utslÀpp av CO2 Àr ett barn mindre i familjen 20 ggr mer effektivt Àn att leva bilfritt, eller 73 ggr mer effektivt Àn att Àta vegetariskt, enligt forskningsstudie frÄn 2017. Vi mÄste samtidigt skÀra ner resursförbrukningen, sÄ att alla barn som föds fÄr en drÀglig framtid. Konsumtionen Àr beroende av antalet munnar, och vill vi att fattiga lÀnder skall fÄ utvecklas - dÄ mÄste befolkningsökningen minska.

År 1900 fanns det 1,5 miljarder mĂ€nniskor pĂ„ Jorden, idag Ă€r vi 7,8 miljarder. Befolkningsexplosionen tillsammans med för hög konsumtionsnivĂ„ i mĂ„nga lĂ€nder sĂ€tter hĂ„rd press pĂ„ planeten. Folkökningen beror dels pĂ„ ökad livslĂ€ngd, dels pĂ„ stora barnkullar. Den absoluta ökningen, 80 miljoner/Ă„r, har varit oförĂ€ndrad de senaste decennierna (ca 220 000 personer/dag) FN:s prognos frĂ„n 2019 innebĂ€r en risk för en ökning med ca 3,2 miljarder till Ă„r 2100. Men, detta förutsatt att alla lĂ€nder dĂ„ kommer att ha ett genomsnittligt globalt födelsetal nĂ€ra ”ersĂ€ttningsnivĂ„n” 2,1 barn/kvinna, vilket Ă€r betydligt lĂ€gre Ă€n dagens 2,47. Mer Ă€n 200 lĂ€nder ligger fortfarande en bra bit över 2,1 barn per kvinna. Ett oförĂ€ndrad 2,47 skulle innebĂ€ra hela 22 miljarder Ă„r 2100. Risken finns dĂ„ att vĂ„r livsmiljö som vi kĂ€nner den, kollapsar helt och dĂ„ kan homo sapiens reduceras till 10 000 eller 0 individer. Förstör vi vĂ„r miljö Ă€nnu mera dĂ„ gĂ€ller samma naturlagar för oss som för de övriga djuren. 

Även Afghanistan sĂ€llar sig nu till de lĂ€nder, dĂ€r en ohĂ„llbart snabb folkökning bidragit till humanitĂ€ra katastrofer. Befolkningen ökade frĂ„n 12,4 miljoner Ă„r 1990 till idag ca 40 miljoner. Afghanistan har lĂ„g nederbörd och stora delar Ă€r ofruktbara bergstrakter. Utdraget krig har inte gjort situationen bĂ€ttre. Enligt FAO:s rapport 2020 hade 60 procent av afghanerna osĂ€ker födotillgĂ„ng, och 30 procent var undernĂ€rda. 

Men, folkökningen Àr Ànnu vÄldsammare i lÀnderna i Afrika söder om Sahara. Nu lever mer Àn hÀften av vÀrldens extremt fattiga iSub-Sahara Afrika, och en kvarts miljard Àr undernÀrda, enligt FAO. Extrem fattigdom betyder ju att mÄnga barn blir undernÀrda. Befolkningens snabba tillvÀxt gör det svÄrt eller omöjligt att lyfta mÀnniskor ur fattigdom och den pÄverkar redan biologisk mÄngfald och livsmiljö. FN varnar att nÀstan 50 miljoner mÀnniskor i vÀstra Afrika förlitar sig pÄ jordbruk och boskap för deras försörjning, men att marken som Àr tillgÀnglig för anvÀndning snabbt har krympt, medan den vÀxande befolkningen behöver mera mark. FÀrre barn i en familj i utvecklingslÀnder gynnar bÄde utsatta kvinnor, barnen, ekosystem och natur.

Förutom minskad konsumtion krĂ€vs dĂ€rför Ă€ven minskad folkökning och pĂ„ sikt minskande global population. Detta Ă€r nödvĂ€ndigt om vi ska uppnĂ„ en hĂ„llbar utveckling. Endast 1% av internationellt bistĂ„nd anvĂ€nds för arbete med FP men det har föreslagits en höjning till 2 procent. LĂ„t oss hoppas att siffran kan höjas, och att det blir accepterat att diskutera befolkningsminskning som mĂ„l. 

För NÀtverket Population Matters Sweden: