Behovet av feministisk pensionskurs

Se till att kvinnor blir medvetna om vilka konsekvenser deras val i arbetslivet får för deras pensioner, skriver Gulan Avci och Anna Manell.

Anna Manell

Anna Manell

Foto: Tomas Lundin

DEBATT2016-03-07 18:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under årets första månader kommer pensionsbesked hem i brevlådan. Gör du som de allra flesta: öppnar kuvertet, tittar snabbt på siffrorna och sedan kastar det i papperskorgen? Det är dags att ändra på det nu!

Under 1980-talet var allt fler överens om att ATP-systemet inte skulle vara ekonomiskt hållbart när det stora barnkullarna från 40-talet skulle gå i pension. ATP-systemet var ett förmånssystem där en bestämd storlek på pensionen utlovades. En gav 60 procent av de bästa 15 årens inkomst för den som jobbat i minst 30 år.

Det gamla systemet var på så sätt mer förlåtande mot kvinnor. Om du hade jobbat deltid i några år eller varit hemma i några år påverkade inte det pensionen så länge som du jobbade heltid i åtminstone 15 av de 30 åren och hade hög lön i slutet av yrkeslivet.

Det nya pensionssystemets grundprincip är inte en förmånsprincip utan en livsinkomstprincip. Det betyder att det som regleras inte är hur stor pensionen ska bli utan hur mycket som ska betalas in till pensionen.

Alla inkomster under hela livet, det vill säga inte bara 30 år, är pensionsgrundande. Det finns alltså en tydligare koppling mellan arbetstid och pension i det nya systemet.

Ekonomisk självständighet är en grundbult i liberalfeminismen. Utan egna pengar är du mindre självständig. Eftersom kvinnor traditionellt sett har varit hemma med barnen så är det fortfarande många kvinnor som tar det så förgivet, att man missar att informera sig om de ekonomiska konsekvenserna av sina val.

Stannar du hemma med dina barn för att din man ska göra karriär, så subventionerar du hans karriär med din pension.

Vi behöver feministisk folkbildning vad gäller pensioner. Alla, män som kvinnor, måste bli bättre på att lära sig hur det nya systemet fungerar för att kunna göra medvetna val när det gäller familjens ekonomi – och därmed kvinnornas framtida ekonomiska inkomst, som ju pensionerna är.

Regeringens långtidsprognos som kom i höstas visar att år 2060 beräknas varannan kvinna vara fattigpensionär, i jämförelse med de 20 procent kvinnor som är fattigpensionärer i dag.

Kommer du vara en av dem? Förutom låga löner så påverkar andra faktorer som till exempel ett ojämställt uttag av föräldraförsäkringen, deltidsarbete och sjukskrivningar. En faktor som blir allt vanligare är också de kvinnor som går ner i tjänst eller helt slutar jobba för att ta hand om nära anhörig. Regeringens höjning av skatten på investeringssparkonto (ISK) blir ytterligare ett hinder för kvinnor att kunna lägga pengar till sitt privata pensionssparande och därmed kunna få ut en högre pension när det är dags.

Dagens pensionssystem kan verka orättvist, men till syvende och sist är pensionsbeskedet ett kvitto på de ekonomiska eftergifter som kvinnor gör och alltid har gjort.

I stället för att behandla symptomen så behöver vi behandla problemet.

Liberalfeminismen har alltid betonat utbildning och att påverka attityder som medel för att upphäva kvinnors underordning. Låt oss börja arbetet med att förändra den ojämställda arbetsmarknaden med att se till att alla kvinnor blir medvetna om de ekonomiska konsekvenserna som deras val får. Kasta inte ditt orangea kuvert!

Gulan Avci, ordförande Liberala Kvinnor

Anna Manell, ordförande Liberala kvinnor i Uppsala

Läs mer om