Uppsala upplevs som allt mer otryggt. En av fyra Uppsalabor känner otrygghet vid vistelse ute en sen kväll, enligt den Nationella trygghetsundersökningen. Det är helt oacceptabla siffror. I skenet av denna negativa utveckling är det viktigt att vi alla gör allt vi kan för att Uppsalaborna återigen ska känna trygghet. Därför är det dags att vi sätter lyktan på otrygga miljöer.
Vi har inom Uppsala kommun tagit fram ett kartunderlag med hjälp av GIS (Geografiskt informationssystem) som baseras på data från ett flertal instanser. Det så kallade Trygghetsverktyget genomförs nu på test och skulle kunna fungera som en del av underlaget om var brott av olika karaktär begås för att sedan arbeta vidare med åtgärder som ökar tryggheten.
Kommunen genomför också undersökningar inom ramen för det så kallade medborgarlöftet om var i Gottsunda och var vid Resecentrum som Uppsalaborna upplever sig otrygga och vilka typer av förändringar de skulle vilja se. Vi är alltså en bit på väg vad gäller faktainhämtningen och det bör kunna samordnas och arbetas vidare med för att omfatta hela kommunen.
En väl utformad ljussättning kan bidra till att trygghetskänslan ökar. Enligt en Brå-rapport (Förbättrad utomhusbelysning och brottsprevention, 2008) kan en bra utomhusbelysning under flera omständigheter vara en välfungerande del av det förebyggande trygghetsskapande arbetet. Främst gäller det områden där människor också vistas nattetid och på platser där det finns hög brottslighet.
En väl upplyst plats kan enligt samma rapport fungera avskräckande för gärningspersoner eftersom synligheten för dem som rör sig i området ökar. En bra utomhusbelysning kan också bidra till att öka känslan av trygghet och attrahera fler människor till att röra sig ute.
Löser en lampa sedan allt? Självklart inte. Men många goda exempel finns. Helsingborgs kommun har lyft många otrygga platser genom projekt tillsammans med invånarna. Bland annat för ökad belysning men också genom utveckling i det offentliga rummet med pocket-parker och nya ytor för vila. Det kan också samordnas med hur vi beskär buskar i parker och hur vi planerar grönstråk som är lätta att överblicka.
För tolv år sedan tog den moderatledda byggnadsnämnden fram en strategi för belysning av Uppsala kommun samt riktlinjer för belysning av Uppsala innerstad. Det finns alltså en god grund att stå på vad gäller vilka märkesbyggnader som bör vara upplysta.
Men många platser som i dag upplevs otrygga är snarare parker, lekplatser, gångstråk och ytor för vila. Flera av de allmänna platser och parker som omnämns som otrygga har dessutom tillkommit i närtid vilket gör det extra anmärkningsvärt och tydligt indikerar att en genomlysning av det offentliga rummet behövs. Strategier och riktlinjer i all ära men uppenbart behövs något mer.
Därför föreslår Moderaterna att utveckla arbetet genom att inventera och ta fram konkreta åtgärder för parker, offentliga miljöer och mötesplatser i syfte att skapa mer trygghet och möjliggöra för fler att vistas i vårt vardagsrum under fler av dygnets timmar.
Vilka offentliga miljöer och platser i kommunen upplevs som otrygga? Det vill jag att alla ska ges möjlighet att lämna sin syn på. Var begås flest brott i gatumiljöer och parker? Genom att koppla samman kartverktyget med polisens statistik över begångna brott och ingripanden från ordningsvakter med de platser som Uppsalaborna själva anser otrygga så har vi en bred bas att arbeta vidare utifrån. Då vet vi vilka platser vi ska prioritera att åtgärda.