Bort med avarterna

En utredning ser över hur den offentliga ­finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras, skriver tre socialdemokrater.

Foto:

DEBATT2015-06-13 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som skattebetalare ska man kunna lita på att offentliga medel som avsätts för att finansiera välfärden verkligen går till det de är avsedda för. Som förälder ska man känna sig trygg med att förskolor och skolor varje dag arbetar med barnens bästa för ögonen. Som anhörig till äldre ska man kunna lita på att hemvården eller vårdboendet ger trygghet och en värdig omsorg. Varje snedsteg från den principen hotar tilliten till en gemensam välfärd.

Ändå ser vi exempel runtomkring oss där andra prioriteringar blir viktigare än den enskildes behov av utbildning eller omsorg.

Nyligen uppenbarandes allvarliga brister på en av Uppsalas fristående förskolor. Via larm från föräldrar blev kommunen varse att förskolan inte gett tillräckligt med mat till barnen och att verksamheten inte haft en tillfredställande bemanning. Samtidigt hade ägaren plockat ut en miljon i vinst och en lön över de nivåer som är brukligt. Det är oacceptabelt och sänder fel signaler om syftet med en förskolas verksamhet. Kommunen kan utöva tillsyn över fristående verksamheter och kräva att brister åtgärdas.

Men för att motverka vinstuttag på bekostnad av kvalitet och öka insynen i verksamheten behövs stöd av nationell lagstiftning.

Vi socialdemokrater är tydliga med att vi är positiva till mångfald inom välfärden. Fristående aktörer behövs för att utmana offentligt drivna verksamheter om nya tjänster, högre kvalitet och en effektivare användning av skattemedel. Men lika tydliga är vi med att offentlig finansierad välfärd inte är någon vanlig marknad. Stora vinstuttag på bekostnad av kvalitet är oacceptabelt.

Den rödgröna regeringen har gett en statlig utredning i uppdrag att se över hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras.

En grundläggande princip är att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för.

Överskott ska som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de har uppstått. Samtidigt är det centralt att kommuner och landsting arbetar kontinuerligt med att motverka ineffektivitet och bristande kvalitet i verksamheter som drivs i egen regi.

Tillit till välfärden kräver också öppenhet och insyn oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi. Gustaf Möllers ord om att ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” blir aldrig inaktuella. Det behövs lagar och regler som tryggar kvaliteten och som garanterar att skattefinansierade medel används till det de är avsedda för.

Därför ska utredningen också titta på hur vi kan garantera öppenhet och insyn i hur offentliga medel används.

Offentliga liksom privata aktörer har ett ansvar för att förenkla och öka transparensen i verksamheterna ekonomiska förutsättningarna.

Men öppenhet och insyn kan inte ensamma garantera kvaliteten i offentliga välfärdstjänster. Lika viktigt är en grundläggande tillit till att nya aktörer som etablerar sig har långsiktiga förutsättningar att bedriva skola eller omsorg utifrån de kvalitetsnivåer som ställs. Nya aktörer som vill etablera en skola eller ett äldreboende bör kunna visa på kunskap, erfarenhet och lämplighet att bedriva verksamhet för att beviljas godkännande eller tillstånd. Likaså ska den kunna uppvisa ekonomiska förutsättningar att bedriva en långsiktig verksamhet.

Moderaterna i Uppsala har sagt sig känna samma bestörtning över bristerna som nyligen uppdagades på en av kommunens fristående förskolor.

I en intervju lät man meddela att man liksom socialdemokraterna såg det som oacceptabelt att plocka ut vinst på bekostnad av kvalitet.

Men vad är orden värda? Oppositionen på nationell nivå är dessvärre inte lika angelägen om att reglera hur offentliga skattemedel ska användas i välfärden. Nyligen försökte allianspartierna med stöd av sverigedemokraterna sätta stopp för regeringens utredning. Häri består också en av de viktiga skiljelinjerna mellan Socialdemokraternas och de borgerliga partiernas syn på välfärden.

Medan vi aldrig kan acceptera likgiltighet inför avarter i välfärdens verksamheter, gör de borgerliga sitt yttersta för att hindra varje försök till att sätta medborgarens behov framför marknadens.

Välfärden i Sverige och Uppsala står inför stora utmaningar. Vi har nu sett en utveckling i svensk välfärd där vinstintresset och privatiseringar gått före rätten till en god välfärd. Därför är det angeläget att se över och begränsa negativa vinstincitament liksom kraven för att få bedriva utbildning och omsorg. Detta för att kunna garantera att alla ska kunna lita på att förskolan, skolan och omsorgen erbjuder hög kvalitet och kontinuitet.

Caroline Andersson, kommunalråd och utbildningsnämndens ­ordförande i Uppsala (S)

Agneta Gille, riksdagsledamot (S)

Sanne Eriksson, riksdagsledamot (S)

Vinster i välfärden

Läs mer om