För att kunna hålla en hög kvalitet i skola, vård och omsorg behöver vi ett sammanhållet Sverige där människor ges sammas förutsättningar och stöd oavsett bakgrund eller bostadsort. Därför ska vi ha höga ambitioner för välfärden.
Svensk skola, sjukvård och omsorg ska tillhöra de bästa i världen. Debatten och reformviljan för den svenska välfärden bör därför utgå ifrån hur vi säkrar hög kvalitet och samtidigt bibehåller valfriheten.
Under de senaste decennierna har en mångfald av aktörer förbättrat, effektiviserat och utvecklat den svenska välfärden och detta måste få fortsätta.
Att driva välfärd i stora offentliga inrättningar kom till korta redan under 80-och 90-talen. Vare sig patienter, omsorgstagare, elever eller välfärdens medarbetare upplevde att de stora systemen kunde möta deras förväntningar på kvalitet, tillgänglighet och inflytande. De reformer som har gjorts sedan dess har öppnat upp för bättre dynamik och egna val. Den svenska välfärdsmodellen, som bygger på gemensam finansiering och som numera tydligt möjliggör att själva välja utförare, har ett starkt folkligt stöd.
Därför är Ilmar Reepalus utredning oroande.
De vinstbegränsningar som föreslås i utredningen hotar en viktig sektor som snarare än att försvinna behöver expandera och utvecklas för att kunna möta de utmaningar Sverige står inför de kommande åren.
Sverige har stora demografiska problem, med en åldrande befolkning och många utlandsfödda personer som kommit till vårt land den senaste tiden. En sådan utmaning kräver mångfald snarare än likriktning. Då kan svaret inte vara mindre valfrihet och minskat utbud, utan snarare mer. Det är valfrihet och mångfald som driver kvaliteten, inte begränsning av företagens verksamheter.
Vi i alliansen vill se en utökning av antalet aktörer snarare än en minskning.
Om utredningens förslag blir verklighet kommer valfriheten i Sverige helt att försvinna.
Det kommer att vara omöjligt för de verksamheter som i dag finns inom dessa områden, och för den som vill starta en ny verksamhet att göra det, då det inte kommer att vara möjligt att bygga upp en buffert. Och ingen kommer att våga investera i verksamheterna.
För att förklara vad som kommer att hända om utredningens intentioner går igenom har vi lånat ett räkneexempel från Svenskt Näringsliv.
Om Jesper startar ett lastbilsföretag och investerar 50 000 kronor (aktiekapital) under året stoppar han undan en del av vinsten för att sedan kunna göra en investering på ny GPS-teknik, nya däck och bättre logistisk. Total investerar Jesper 1 000 000 kronor.
Om utredningens förslag går igenom får Jesper ta ut en vinst på 7 procent av det investerade kapitalet det vill säga 70 000 kronor.
Jenny väljer att starta ett vårdföretag. Hon investerar lika mycket som Jesper, 50 000 kronor. Överskottet går till en större investering på kompetensutveckling för personalen, en ny hemsida samt ny vårdutrustning. En total investering om 1 000 000 kronor. Enligt förslaget i utredningen får Jenny ta ut 7 procent av vinsten på startkapitalet, i stället för investeringen. Hon får alltså bara ut 3 500 kronor.
Orsaken till den stora skillnaden ligger i att Jenny investerar i människor och inte maskiner.
Det utredningen föreslår är att företagen i stället ska göra som kommunerna, nämligen göra sig av med alla pengar innan budgetårets slut. I en tid då Sveriges Kommuner och landsting, SKL, med enfas har understrukit vikten av att kommunerna jobbar med att effektivisera sina verksamheter, är förslagen om vinstbegränsning extremt problematiska.
Nationens ekonomi kommer inte klara så stora skattehöjningar som skulle krävas om effektiviseringarna uteblir.
Det utredningen föreslår är helt enkelt att ta bort alla incitament för att effektivisera verksamheterna och att ta bort incitamenten för välfärdsföretagen att bidra med investeringar och utbyggnad av den välfärd som vi så akut behöver.
Utredningen är ute på remiss just nu och antalet remissinstanser är ytterst begränsade.
Eftersom vi bor i ett län med en stor andel privata aktörer borde det vara självklart att även Region Uppsala skickar in ett remissvar, något alliansen föreslog på senaste regionstyrelsen men som röstades ner.
Om ett vinsttak införs, i enlighet med utredningen, så vore det ett hårt slag mot friheten.
Nina Lagh
oppositionsråd (M)
Stefan Olsson
oppositionsråd (M)
Lina Nordquist
oppositionsråd (L)
Johan Örjes
oppositionsråd (C)
Anna-Karin Klomp
oppositionsråd (KD)