Debatt: Bråttom skydda public service i grundlag

Från 1 januari 2020 får inte längre riksdagsledamöter sitta i styrelsen för den stiftelse som äger de tre public service-bolagen, SVT, SR och UR. Det är ett välkommet ytterligare steg i en process som syftar till att stärka programbolagens oberoende från regering och riksdag. För inte så många år sedan fanns en uppgörelse om att det största riksdagspartiet (alltid S) hade ordförandeposten i SVT, det näst största partiet (alltid M) ordförandeposten i SR, och det tredje största partiet ordförandeposten i UR. 

Allt detta är nu borta, och såväl ordförande som övriga styrelseledamöter är partipolitiskt obundna. Men oberoendet är inte tryggat med det. 

Med en enkel omröstning i riksdagen kan en riksdagsmajoritet tvärtom fatta beslut som leder till ett politiskt övertagande av public service.

2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté har därför en viktig uppgift i att hitta sätt att ge public service oberoende grundlagsskydd. På så sätt skulle det i alla fall finnas en spärr som gör att ett politiskt övertagande av public service förutsätter två likalydande riksdagsbeslut, med ett riksdagsval mellan där väljarna ges möjlighet att vända en sådan politisk förändring ryggen.

Frågeställningen är inte teoretisk, vi har sett det hända i vår omvärld. I det polska parlamentsvalet 2015 vann det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (Pis) stort, och bildade regering med egen majoritet. 

Ett av partiets första åtgärder var just att klubba en lag som gav regeringen kontroll över polsk public service.

Kort därefter kunde man avskeda tidigare chefer på programbolagen och inleda en likriktning där den nu statskontrollerade tv:n hade att främja ”nationell enighet”. 

Medan stora delar av omvärlden förfasades över utvecklingen, applåderade Sverigedemokraterna det som skedde.

I höstens polska val stod tydligt vad statskontrollerad medier innebär i praktiken. Inga försök gjordes att låta en mångfald av åsikter komma till tals. Det budskap som före detta public service nu trummade ut var att Pis var det bästa för landet, och att alla som var av annan åsikt var Polens fiender. Med resultat att Lag och rättvisa behöll regeringsmakten.

Även i Ungern är det regeringens politiska inriktning som numera styr den ungerska tv-kanalen MTVA, vilket bland annat resulterat i att kanalen dragit sig ur Eurovision song contest. Att den högerpopulistiske premiärministern Viktor Orbáns antigayretorik hänger samman med ställningstagandet är inget osannolikt antagande.

I Sverige har det länge funnits en bred politisk samsyn kring vikten av ett oberoende public service, som bland annat också kan granska och kritisera sittande regering.

Enbart SD har anfört en annan linje, den att man inte vill ha skrivningar som garanterar public service oberoende. I enlighet med det har partiets företrädare också lagt riksdagsmotioner om bland annat vilka program som ska sändas och att den musik som spelas ska vara svensk. Synpunkter har till och med förts fram att personer med bakgrund i dagspress inte ska vara anställningsbara inom public service.

Det stora orosmolnet nu är emellertid inte SD:s inställning, utan att den politiska kartan snabbt ritas om, när M och KD anammar delar av Sverigedemokraternas retorik i public service-frågor.

Oavsett vad M och KD nu anser om hur brett eller smalt public service ska vara är det av yttersta vikt att man inte också sväljer SD:s retorik i oberoendefrågan, utan står upp för att ge public service oberoende grundlagsskydd. Det skulle då gå att bilda riksdagsmajoritet för ett första grundlagsbeslut denna mandatperiod. Om vi inte denna mandatperiod lyckas ta ett sådant steg är det inte säkert att vi får någon ytterligare chans. I valet 2026 skulle svenska väljare då mycket väl kunna möta samma typ av propaganda för en sittande regering i SVT och SR som polska väljare mötte 2019.