En växande grupp läkare och forskare argumenterar för att lagstiftare och forskningsfinansiärer skall legitimera mediciner inriktade på att bromsa åldrande. Den 24 juni togs ett stort steg framåt då ett unikt möte ägde rum i Washington.
En grupp amerikanska forskare mötte beslutsfattare från US Food and Drug Administration (FDA) för beslut om en ny klinisk prövning av preparatet Metformin.
Metformin används som en del i behandlingen av typ-2 diabetes sedan mer än 60 år, men har i djurförsök också visats ha effekten att bromsa åldrande. Det är denna nya användning man nu skall pröva på människor.
I vetenskapskretsar är frågan om förekomsten av behandlingsmetoder av åldrandeprocesser inte en nyhet. I januari 2013 publicerades en sammanställning över forskningsfältet i tidskriften Nature som började med ett konstaterande: farmakologiska interventioner i syfte att sakta ner åldrandeprocessen är en fråga om när och inte om.
Det handlar inte om preparat som skall ge evigt liv, men väl om terapier som genom att förebygga åldersrelaterad sjukdomsutveckling kan ge människor fler friska levnadsår. Våra stora folksjukdomar; hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimers sjukdom och många cancerformer har alla det gemensamt att hög ålder är den största riskfaktorn för att en person skall drabbas.
Medicinska terapier med förmågan att sakta in åldrandeprocessen kan därför fungera brett förebyggande för många av dessa åkommor.
De nationalekonomiska vinsterna av fler friska levnadsår är oomtvistliga, liksom självfallet värdet för den enskilda individen och dess anhöriga.
I dag satsas betydande forskningsresurser på att finna botemedel för enskilda sjukdomar, som exempelvis väldigt specifika cancerformer. Åldrande, å andra sidan, är ett minst sagt utbrett tillstånd. Samtidigt är forskningen kring åldrandets grundläggande mekanismer mycket eftersatt i Sverige. Detta behöver förändras.
Forskning kring åldrandets sjukdomar och möjliga medicinska terapier bör stå i proportion till det lidande och den samhällsekonomiska kostnad dessa sjukdomar orsakar.
Vi anser att det finns ett behov av att skapa en svensk organisation med fokus på att uppmärksamma möjligheterna för medicinsk behandling av åldrande. En organisation som omfattar både läkare, forskare, hälsoekonomer och opinionsbildare som lyfter dessa frågor i samhällsdebatten och som stöder och uppmärksammar forskning kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Ett annat viktigt syfte för en sådan organisation vore att bidra till att utveckla en nationell strategi kring dessa frågor.
Att bevara liv och att minska mänskligt lidande är en av de mest grundläggande moraliska ståndpunkterna i alla mänskliga kulturer.
Om vi genom medicinska terapier har möjlighet att ge människor fler friska och innehållsrika levnadsår, har vi ett ansvar att göra dessa tillgängliga för så många människor som möjligt.
Mikael Altun, docent vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet
Mikael Molin, docent i cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs Universitet
Patrik Sobocki, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och entreprenör inom e-hälsa
Linus Petersson, medicinteknisk ingenjör vid Karolinska universitetssjukhuset
Max Grönholdt Klein, läkare samt doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
Alfred Askeljung, gruppledare för Centerpartiet i äldrenämnden Stockholms Stad
Joakim Ollén, VD Kunskapsporten AB som bland annat utvecklar trygghetsboende. Tidigare finanskommunalråd i Malmö.
Nima Sanandji, tekn dr författare till ”Aktivt Åldrande – Vägen till fler friska år (2014)