Mellan Uppsala och Stockholm finns landets mest trafikerade tågsträcka med cirka 16 000 passagerare som reser söderut varje dag och drygt 7 000 passagerare som reser norrut. Trafiken ökar kontinuerligt, men tågresorna är långt ifrån störningsfria. Sträckan brottas regelbundet med tekniska problem i spårinfrastrukturen som leder till förseningar, ibland upp till flera timmar.
Från Stockholm till Arlanda sker trafiken på minst fyra spår, men norr om Arlanda till Uppsala måste alla tåg dela på endast två spår.
Pendeltåg med många stopp, fjärrtåg och godståg trafikerar samma spår. Eftersom omkörning inte är möjligt måste alla tåg anpassas till det långsammaste tåget. Nuvarande spårkapacitet svarar inte upp mot behoven i en växande huvudstadsregion. Dagens kapacitet bedöms vara helt otillräcklig senast år 2030.
Det finns en självklar lösning på problemet, och det stavas fyrspår.
Med fyra spår hela sträckan mellan Uppsala och Stockholm kan både godståg, fjärrtåg och pendeltåg trafikera sträckan samtidigt.
En utbyggnad till fyra spår mellan Uppsala och Arlanda möjliggör för trafikering av 14 persontåg per timme jämfört med åtta i dag. Fyra spår hela vägen mellan Uppsala och Stockholm är en högt prioriterad åtgärd som stöds av sju län i Stockholm-Mälarregionen.
Men det är självklart inte bara Uppsala och Stockholm som drar nytta av utökad spårkapacitet. Fyrspåret är den länk och gemensamma prioritering som förenar många av landets regioner. Alla som vill ta sig till Arlanda och Stockholm längs Ostkustbanan med tåg från Norrland, Dalarna och Uppsala län, oavsett om det gäller arbetspendling, fjärresor eller godstransporter, reser denna sträcka.
Det är också viktigt att notera att utan fyrspår får inte kapacitetsförstärkningarna längs Dalabanan och Ostkustbanan norr om Uppsala full effekt.
Satsningar på dubbelspår på ostkustbanan norr om Uppsala och Gävle är betydelsefulla inte minst för arbetspendlingen, och förstorar arbetsmarknadsregionen högst avsevärt. Arlandas roll som arbetsplatsområde och som nationell nod för flygtrafiken kan inte överskattas.
Förutom en förbättrad tillgänglighet för dagens resenärer och en minskad klimatpåverkan skapar en fyrspårsdrift förutsättningar för bostadsbyggande längs Ostkustbanan. Tillgången till pendlingsnära bostäder i huvudstadsregionens norra delar förbättras betydligt. Bara mellan Uppsala och Arlanda beräknas det på sikt kunna byggas upp till 100 000 fler bostäder. I de södra delarna av Uppsala planeras 45 000 bostäder.
Fyrspår möjliggör ett nyöppnat stationsläge i Bergsbrunna. I Knivsta planeras för minst 10 000 fler pendlingsnära bostäder.
En investering i fyra spår mellan Uppsala och Arlanda innebär att kommunerna längs Ostkustbanan och vidare norrut skulle kunna bygga en betydande andel av regeringens nationella mål om 700 000 fler bostäder till år 2025. Till detta kommer betydande miljövinster.
Fyrspåret skapar också förutsättningar för att uppnå flera andra starka regionala och nationella vinster. En förbättrad tillgänglighet till Arlanda stärker den globala konkurrenskraften. Sverige och Stockholm-Uppsalaregionen kandiderar för närvarande som plats för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och en utökad åtkomst till det internationella flyget och fler bostäder i pendlingsnära läge gör regionen – och Sverige – starkare rustade för framtida etableringar av denna storlek och dignitet.
Trafikverket har regeringens uppdrag att under våren utarbeta ett förslag till ny nationell infrastrukturplan. Den ligger till grund för hur regeringen beslutar hur man under perioden 2018–2029 på bästa sätt ska använda 622,5 miljarder kronor för att öka tillgängligheten, minska utsläppen, skapa förutsättningar för fler bostäder och vidga arbetsmarknaderna. Åtgärder som inte finns med i denna plan kan tidigast genomföras efter 2030, vilket för fyrspårets vidkommande är oacceptabelt.
Regeringen har i sina direktiv varit tydlig med att satsningar som bidrar till ökat bostadsbyggande ska prioriteras.
Fyrspårsatsningen medför i denna region möjlighet att bygga hundratusentals bostäder. Den går också att räkna hem ekonomiskt.
Kostnaden för att bygga dessa fyra spår har uppskattats till cirka sju miljarder kronor. Trafikverket har gjort bedömningen att bara restidsvinster går att räkna hem på tio år.
Vi behöver bygga vår andel av 700 000 nya bostäder till 2025, och detta innebär att vi måste förstärka spårkapaciteteten före år 2030. Det är tidskritiskt. Planeringen för fyrspår måste därför börja redan i dag och satsningen måste finnas med som ett objekt i den nationella infrastrukturplan som regeringen beslutar om våren 2018.
Göran Enander, landshövding i Uppsala länChris Heister, landshövding i Stockholms länPer Bill, landshövding i Gävleborgs län