Bästa möjliga förutsättningar för elevernas lärande måste vara den självklara utgångspunkten i kommande beslut om utbildningspolitik i 2019 års budget.
Ett långsiktigt mål blir då att säkerställa att alla elever ständigt får väl planerad undervisning med formativ återkoppling av legitimerade lärare.
De centrala parterna har tecknat ett nytt avtal, HÖK18, för utbildningssektorn. Arbetsmiljösatsningar samt satsningar för en förbättrad lönestruktur för Uppsalas lärare och vägledare är några viktiga delar i detta avtal som den nya budgeten måste beakta.
Den nya ledningen presenterade 24/10 på nyhetsplats och debattsidan generella tankar inför kommande budgetbeslut. Här nedan beskrivs områden inom utbildningsområdet, som Lärarnas Riksförbund (LR) ser som angelägna för att ge lärarna rätt förutsättningar. Budgetförslaget från juni behöver förstärkas inför slutliga beslutet i december för alla tre nämnder som bedriver utbildning.
Medarbetarenkätens resultat 2018 var fortsatt alarmerande, vad gäller lärares arbetsbelastning.
Rektorerna måste ges ekonomiska förutsättningar att hantera problemet.
Den påbörjade satsningen med lärarassistenter fortsätter enligt förslaget. LR:s bedömning är att det föreslagna ekonomiska utrymmet enbart räcker till sju till åtta nya lärarassistenter, långt ifrån en per skola. Om resultatet av vårens utvärdering visar att arbetsbelastningen minskat på berörda skolor finns anledning att skapa ekonomiska förutsättningar för att utöka antalet lärarassistenter eller andra vuxna med motsvarande arbetsuppgifter.
Den lokala lärarlönesatsningen fram till 2021 är inte fullt ut finansierad, varför utbildningsdirektören drivit igenom kriterier, som riskerar att öka arbetsbelastningen. Finansieringsfrågan behöver lösas.
Även inom Kulturförvaltningen finns ett stort antal välutbildade musiklärare, vars löner tidigare i stort sett följt allmänna skolväsendets lärare tidigare.
Mål och budget behöver anpassas för Kulturskolan för att ge ekonomiska förutsättningar för en löneutveckling likvärdig med den inom utbildningsförvaltningen.
Lärarbristen måste tas om hand på olika sätt. Examinationerna från lärarutbildningen kommer inte ens att täcka det behov som uppstår av kommande pensionsavgångar. En ”attraktiv arbetsgivare” säkerställer att det finns lockande löne- och anställningsvillkor. Tyvärr ligger kommunen lönemässigt långt efter kommunerna längs pendelstråket mot Stockholm. Tillgänglig statistik från Saco lönesök (värden från nov -17) visar att medellönen för lärare är 3800 högre i Stockholms län än i Uppsala kommun.
Professionsutredningen 2017 torde under mandatperioden leda till riksdagsbeslut utifrån Björn Åstrands förslag.
Utökade krav på enskilda lärares möjligheter till kompetensutveckling förväntas ställas, vilket behöver beaktas i budgetprocessen med en tydligare kompetensförsörjningsstrategi. De föreslagna karriärstegarna måste synliggöras även lönemässigt. Lärarlönekostnaderna behöver uppräknas för att säkerställa att förvaltningarna klarar den lokala lönebildningen i ett nytt system för karriärutveckling utan att öka arbetsbördan för redan arbetstyngda lärare.
Heltidsprojektet innebär att deltidsanställda lärare hade rätt att utöka till heltidsanställning inför höstterminen 2018. De ekonomiska konsekvenserna av detta är i skrivande stund oklara, men kan behöva beaktas.
”Skolpengen” behöver anpassas så att dyrare lokaler inte påverkar rektorernas möjlighet att skapa en organisation med hög undervisningskvalitet.
Den växande befolkningen ställer krav på nyproduktion av skollokaler. Det är svårt att bedöma om den föreslagna extrasatsningen är tillräcklig.
Staten bidrar med resurser, såväl riktade som i det generella statsbidraget till kommunerna. Politikerna bör kräva att ekonomerna redovisar vad som till synes är avsett för utbildning. Detta kan bli argument för omprioriteringar av budgeten.
För Lärarnas Riksförbund
Katarina Reineck, ordförande
Helena Dübeck, vice ordförande
Hans Eric Lindahl, kommunombud