Bussar dyrare än spårvagn

Foto: Robert Henriksson

DEBATT2014-09-24 10:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Då och då kommer höga kostnader för spårvagnar på tal. I Europa har senare år många kvalificerade kostnadsjämförelser gjorts mellan spår- och bussystem över längre tidsperioder.

De brukar utmynna i att bussystemens höga förarkostnader, samt högre energikostnader, slår ut bussen, även om spårvagnar har mycket högre anläggningskostnader. Varje buss måste ha en egen förare och för högtrafikens två toppar under dagen måste det till extrabussar, som också ska ha förare.

Spårvagnar kan enkelt koppla till extravagnar med samma förare och grundbemanningen är ofta bara en tiondel så många förare.

Samma nackdel har även trådbussar och laddbara el-bussar. Mäter man t ex över 40 år så kommer bussarna att behöva bytas till nya minst fyra gånger. Men spårvagnar kan hålla mer än så, och om de byts ut är andrahandsvärdet fortfarande betydande. Men smidiga el-bussar behövs som komplettering.

Dessutom uppstår längs spårvagnslinjerna en avsevärd värdestegring i fastigheter och mark på sätt som inte alls gäller för busslinjer.

Denna värdestegring kan “skördas” redan i förväg och ge bidrag till själva byggandet av systemet – så sker i Frankrike med stöd av lagstiftning, där staten förpliktar sig att förskottera den kommande fastighetsvärdestegringen. Spårvagnar lockar även vanebilister att åka kollektivt mycket mer än vad bussar förmår. Och ett bra spårvagnssystem ska utformas för att samspela med cyklandet och gåendet: fler vill vänja sig vid att cykla om man vet att man kan ta spårvagnen just den dagen det är dåligt väder. Och även ta med cykeln ombord.

Vad vi i Uppsala ska ta med i en långsiktig kostnadsjämförelse (Life Cycle Cost/LCC), utöver resandet i systemet, är även hur gods- och kretsloppstransporter kan ingå i ett hållbart stad-land-utbyte. Sådana hållbarhets-nyttor kommer nog att bli värda långt mer än vad som kan köpas för pengar.

Om vi bygger normalspår från början kan vi sedan följa med i fordonsutvecklingen över tid – kanske vi till slut får spårvagnar med bränsleceller, helt utan luftledningar, och där drivmedlet framställs ur trädens cellulosa? De spår vi börjar bygga nu kommer att fungera även för dessa, men vi slipper trådar, vilka annars utgör ca. en fjärdedel av kostnaderna för anläggning och drift.

Per Hultén, forskare inom Hållbart samhällsbyggande

Läs mer om