Fyra forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet upprepade i november sin kritik mot ekologiskt jordbruk i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Naturskyddsföreningen välkomnar all debatt om hur vi når framtidens hållbara jordbruk, men de här forskarnas kritik ger inte hela bilden. Eko är ett viktigt steg på vägen mot ett hållbart jordbruk, så fortsätt byt till eko.
SLU-forskarna erkänner att det oekologiska jordbruket har miljöproblem men menar att de går att lösa inom ramen för det system som bygger på kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Vi delar inte denna åsikt utan tror i likhet med många andra forskare världen över att det behövs ett annat sätt att odla på och att de metoder som i dag kallas ekologiska är ett viktigt steg på vägen dit. Här går vi punkt för punkt igenom varför:
1. Skörden. En central del av de fyra forskarnas kritik mot ekologisk produktion är att avkastningen är lägre. Förvisso är den lägre i många grödor, medan skillnaden är ganska liten i andra. Att människor hungrar beror inte på en global brist på mat utan snarare på fattigdom, krig och andra konflikter.
Om vi på allvar ska diskutera hållbar livsmedelsförsörjning måste det bland annat handla om att vi inte kan fortsätta odla djurfoder på 70 procent av världens åkermark, att minska konsumtionen av kött från djur och se till att maten inte blir svinn.
2. Den biologiska mångfalden. Två viktiga delar av miljöfrågan nämner de här forskarna inte ens – förlust av biologisk mångfald och risker med kemiska bekämpningsmedel. I Sverige ger ekojordbruk 30 procent fler arter av växter, insekter och djur. I utvecklingsländerna är det också tydligt att ekologiska metoder gör att både fler grödor och fler sorter av en gröda odlas.
En stor variation av biologisk mångfald är en ”livförsäkring” för att naturen ska kunna hantera klimatförändringar.
3. Kemikalierna. Varför SLU-forskarna väljer att inte diskutera kemiska bekämpningsmedel är oklart. Kanske är de av samma åsikt som en del andra som menar att det inte är något problem att använda kemiska bekämpningsmedel så länge de olika preparaten är godkända och resterna håller sig under gränsvärdena? Vi delar inte denna åsikt. Vi lever i i dag i ett kemikaliesamhälle vars påverkan på hälsan uppmärksammas allt mer. En omfattande rapport från Världshälsoorganisationen WHO uppmanar till försiktighetsprincipen.
Att välja mat från ett jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel är att minska risken för att utsätta jordbruksarbetare, natur och varandra för farliga ämnen.
4. Övergödningen. Forskarna skriver att eko läcker mer växtnäring per kilo skörd. Vi håller med om att allt läckage av kväve och fosfor är oönskat men att forskarnas relativt snäva åkermarksperspektiv måste sättas i ett större sammanhang för att komma närmare sanningen. En omfattande rapport med 200 medverkande experter uppskattar att samhällskostnaderna från kvävegödsling i Europa är högre än lantbrukets förtjänst på ökad skörd. Grundproblemet med dagens jordbrukssystem är att alltför stora mängder lättlösligt kväve från bland annat konstgödsel cirkulerar i systemet.
För att minska läckagerisken måste mängden kväve minska, samma grödor ska inte odlas år efter år och andelen fleråriga grödor ska öka. Allt detta är komponenter i ekoodling.
Sammantaget menar vi i Naturskyddsföreningen att dagens ekojordbruk är ett viktigt steg på vägen mot framtidens hållbara jordbruk. Utvecklingen måste fortsätta med utgångspunkt i att flera av planetens gränser redan är överskridna. Som konsument gör du en viktig insats när du byter till eko. Med mer ekoproduktion i Sverige får vi miljövinster, fler levande lantburk, fler jobb, fler betade marker och mer liv på landsbygden.