När ryskt stridsflyg, på begäran av Assadregimen, bombade östra Aleppo i Syrien protesterade många här i väst, både politiker och vanliga medborgare. Och det med rätta, eftersom dessa bomber framför allt drabbade civilbefolkningen och därför var att betrakta som uppenbara brott mot "krigets lagar".
När de amerikanska bomberna, med stöd av tyska stridsflygplan, nu faller över Mosul är det också främst civila som drabbas. Humanitär katastrofsituation råder, befolkningen i staden saknar allt: vatten, mat, mediciner och möjlighet till sjukhusvård.
Många flyr, både från de amerikanska bomberna och från IS. I denna gamla kulturstad, med rötter i det mesopotamiska Nineve som är en av vår civilisations vaggor, finns nu cirka 600 000 civila instängda — tillsammans med cirka 2 500 IS-kämpar. Och i en stad, vars gamla delar kännetecknas av trånga slingrande gränder och tät husbebyggelse, går det inte att från luften militärt tillintetgöra dessa IS-kämpar utan att samtidigt ta död på oskyldiga civila stadsbor.
Ändå talas det, här hos oss i väst, inte särskilt mycket om denna mänskliga katastrof. Vilket fått den tyske före detta CDU-politikern och författaren, tillika fredsaktivisten, Jürgen Todenhöfer att (i ett inlägg på sin sajt juergentodenhoefer.de) fråga sig: Skulle vi alltså även vara beredda att bomba, säg, München eller Washington ifall 2 500 terrorister höll sig gömda där?
Hans svar är ett bestämt nej. Det skulle vi inte, eftersom det skulle betraktas som en fruktansvärd krigsförbrytelse. Men, som han samtidigt klarsynt tillägger, "i Mosul är det ju bara irakier som dör", inte västerlänningar.
Vår likgiltighet för vad som händer i Mosul har alltså även en kolonialistiskt färgad, ja kanske rentav rasistisk, bakgrund.
Men finns det då något annat sätt att besegra IS? Todenhöfer menar att det framför allt gäller att den sunnitiska oppositionen, inklusive gamla baathpartister, får samma villkor och rättigheter som den shiitiska majoriteten. Då skulle en av grogrunderna för mycken terrorism försvinna. Hur realistiskt detta är kan jag inte avgöra. Men det som är uppenbart för alla nyktra bedömare, det är att man inte kan bomba bort IS och andra liknande terrorrörelser.
Genom att USA nu åter bombar irakiska städer och dödar oskyldiga civila skapar man bara en ny generation hämndlystna terrorister som så småningom kan komma att slå till på andra ställen i Mellanöstern och även i väst, ja även här i Europa.
Under nuvarande bombattacker mot Mosul är det ju även en hel del IS-krigare som, på olika sätt, lyckas slippa ut från staden. Vart de tar vägen och vad de kommer att ta sig för, vågar jag knappt tänka på.
Denna dödsbringande våldsspiral måste därför med det snaraste få ett slut. Väst måste, fortfarande enligt Jürgen Todenhöfer, avsluta sina krig i Mellanöstern och börja behandla den muslimska världen, inte som "billig bensinmack", utan som likvärdiga partners. Han skriver: "Jag pläderar för hårdhet och rättfärdighet. Hårdhet och klokhet i kampen mot terrorister, rättvisa och rättfärdighet gentemot den muslimska världen. Varje dag skulle jag vilja ropa ut denna strategi över hela världen, eftersom vår nuvarande strategi befinner sig ljusår därifrån."
För det finns ju, först som sist, inga goda bomber och inga humanitära krig. "War cannot be humanized. It can only be abolished", för att som avslutning citera ett känt uttalande av nobelpristagaren Albert Einstein.
Margareta Zetterström