I den tidigare UNT-ledaren ”Europas dumdristiga avfälling” (26/3 2020) signerad Johan Rudström anses den svenska coronastrategin sticka ut i ett europeiskt sammanhang med en riskfylld öppenhet som många reagerat på. Finland har å sin sida samtidigt valt betydligt mer omfattande åtgärder med bland annat resolut nedstängning av hela Nyland innefattande Helsingfors. Ledarskribenten menar att ”om det inte är så att Finland överreagerat måste det finnas utrymme för den svenska strategin att omprövas”.
Denna insikt tillika möjlighet blir återigen aktuell när den ska prövas i samband med SVT:s coronautfrågning i Agenda Special (17/1). Har Sveriges strategier ändå fungerat? Detta skulle nu debatteras och öppet klargöras.
Raka, ärliga och trovärdiga svar förväntades. Men dessa uteblev. I stället fick vi uppleva en pressad och till synes prestigetyngd statsepidemiolog oförmögen till förtroendeingivande svar på många av frågorna. Svar som inte kan uppfattas som annat än efterhandskonstruktioner. Statsministerns prestationer vid utfrågningen var inte nämnvärt bättre. Svårbegripliga, avledande och osammanhängande utsvävningar. Men ”strategierna har fungerat” hävdas det. Trots ett jämförelsevis mycket stort antal avlidna i covid-19 i landet. Inga misstag från vare sig regering eller Folkhälsomyndigheten ville man kännas vid. Regeringen har i stort gått i Folkhälsomyndighetens ledband. Som ledaren i en av landets större tidningar uttryck det, ”Sverige är bäst på att vägra erkänna misstag”. Svenska folket har därmed också hamnat i en närmast gisslanliknande situation.
Sverige har en lång och (S)-märkt tradition av att upplysa andra nationer om hur man bäst bör förhålla sig i vissa sakfrågor. Våra grannar på andra sidan Östersjön har återigen fått prova på den svenska storebrorsmentaliteten. Inofficiella uppgifter från finska regeringsföreträdare berättar att man från Sveriges sida upprepat försökt få Finlands regering att följa den svenska coronastrategin. Nedstängningen av Nyland inklusive Helsingfors har bekymrat svenskarna. Finländarna har artigt avböjt att ansluta till den svenska modellen. Och Sveriges regering och Folkhälsomyndigheten har avstått från att lämna kommentarer. Finland har när detta skrivs 688 personer avlidna i covid-19, Sverige mer än 12 100. Finland är bäst i Europa. EU har samtidigt rödlistat Sverige. Att den finska coronastrategin inte väcker större intresse hos regering och myndigheter är mycket märkligt. Frågan är varför.
Men denna typ av jämförelser mellan länder är inte möjlig enligt Folkhälsomyndigheten. Kontexten hävdas vara alltför olika våra grannländer emellan. Själv tar myndigheten gärna upp Belgien, med en populationsstorlek ungefär som den svenska, i diskussionen om den svenska strategin. Belgien är tättbefolkat och ett av de EU-länder som har en mycket omfattande samhällsspridning och höga dödstal. Där är jämförelsen uppenbarligen ändå möjlig att göra.
Coronakommissionens delbetänkande ”Äldreomsorgen under pandemin” (15/12 2020) med fokus på smittspridningen inom vård och äldreomsorg pekade på stora och avgörande brister. Nuvarande regering men även tidigare regeringar som känt till dessa är ansvariga enligt kommissionen. Den allmänna samhällsspridningen pekas ut som ”den enskilt viktigaste orsaken till smittspridningen även inom äldreomsorgen. Skyddet av de äldsta har misslyckats”.
Coronakommissionens betänkande i höst om den generella samhällsspridningen av sars-cov-2 kommer rimligen att innehålla fortsatt tung kritik. Invändningar som alltför tvärsäkra och felaktiga prognoser och uttalanden, för avvaktande, för dåligt koordinerat, men framför allt för sent kan mycket väl finnas med. Att i det tidiga skedet av smittspridningen bygga hela strategin på att ”avvakta och se” har sannolikt utgjort en avsevärd inkörsport och banat väg för en samhällsspridning. Misstagen får inte upprepas igen när det gäller de nytillkomna muterade virusstammarna som nu tagit sig in i vårt land. Frågan är samtidigt vilka resurser regionerna själva har för att upptäcka och lokalisera dessa.
Till vilken nytta blir i så fall kritiken från Coronakommissionen. Skadan är redan skedd. Dödstalen i landet har varit och är fortsatt mycket höga. Men kommissionens analyser och slutsatser kommer säkerligen ändå vara till nytta inför framtiden. Förutsatt att ansvariga myndigheter och politiker också tar kommissionens hela arbete till sig.