Andelen hushåll med tv minskar snabbt. Den som en gång börjat titta på SVT Play, lär inte söka sig tillbaka till tablå-tv för att se ett program vid en tid någon annan bestämmer. Särskilt snabbt går omställningen bland yngre. Mot bakgrund av det fungerar inte dagens tv-licens som finansieringsmodell längre. Kulturminister Alice Bah Kuhnke lät därför i våras tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att arbeta fram en finansieringsmodell för SVT, SR och UR som har förutsättningar att fungera långsiktigt, samtidigt som programbolagens oberoende gentemot riksdag och regering stärks.
En enig utredning har nu lämnat över sitt förslag till kulturministern. Att företrädare för samtliga riksdagspartier står eniga i förslaget att från och med 1/1 2019 skrota tv-licensen för att i stället ha en finansiering över skatten skapar bra förutsättningar för att det också kan bli riksdagens beslut.
Även om intäkterna tas via skatten går utbetalningen till programbolagen sedan helt utan att passera statsbudgeten. Detta för att ingen misstanke ska finnas att SR eller SVT hämmas i sitt granskningsuppdrag, inte törs publicera nyheter som är missgynnsamma för regeringen i rädsla att det skulle kunna leda till sänkta anslag.
Men det är också viktigt att stärka programbolagens oberoende för den händelse att en tillträdande regering har ambitioner att ta kontroll över public service. Vi ser det hända i vår omvärld, och kan inte ta för givet att det aldrig kan hända i Sverige. Utredningen lägger fyra förslag som påtagligt stärker oberoendet i förhållande till hur det ser ut i dag.
- För det första föreslås att beslut om hur mycket resurser som ska riktas till programbolagen ska fastställas i samband med beslut om sändningstillstånden och att dessa förlängs till åtta år.
- För det andra att perioden läggs så att den påbörjas i januari under ett valår. Det innebär att en tillträdande regering inte kan gå in och snabbt ändra villkoren för public service, på det sätt som exempelvis alliansregeringen gjorde efter regeringsbildningen 2006, utan har möjlighet till det först i slutet av mandatperioden.
- För det tredje bygga en indexering in i systemet, så att inga framtida riksdagsbeslut om avgiftshöjningar behövs.
- För det fjärde föreslås att riksdagsledamöter inte ska kunna utses till vare sig programbolagens styrelser eller Förvaltningsstiftelsens styrelse, det vill säga den stiftelse som äger SVT, SR och UR.
Utredningens förslag har också den fördelen att finansieringen blir mer solidarisk än vad dagens tv-licens riktad till hushållen är. En procent av den beskattningsbara inkomsten läggs på skatten - men med ett tak vid 2,13 inkomstbasbelopp, så att årsavgiften inte överstiger 1308 kronor i dagens penningvärde. Det innebär att den som inte har några inkomster inte betalar någon avgift alls, att den som har låga inkomster får en låg avgift och att ensamhushållet betalar ungefär hälften av i dag.
Men varför ska den som aldrig tar del av några program alls behöva betala för tv och radio? Miljöpartiets svar är att public service är en demokratisk nyttighet som kommer alla till del, inte minst för att säkerställa att det finns nyhetsbevakning i hela landet. Det är något som alla har nytta av, oavsett om man tar del av det SR eller SVT producerar eller inte.
Utredningens förslag skickas nu på bred remiss. Utfallet i remissen kommer att vara avgörande för hur den fortsatta politiska processen blir. Blir bemötandet i huvudsak positivt finns goda förutsättningar att regeringen i vår kan lägga fram en proposition, och att tv-licensen ersätts med en finansiering över skatten redan 2019!
Niclas Malmberg
Riksdagsledamot och ledamot av public service-kommittén (MP)