Läkemedel som kan lindra andnöd, smärta och ångest under livets sista dagar och timmar måste finnas tillgängliga till de äldre som behöver det. För de som i dag slutar sina liv på ett äldreboende ska det självklart finnas både rätt medicinsk utrustning och personal med kompetens att använda den. Om andnöd till följd av exempelvis covid-19, lunginflammation eller hjärtsvikt tillstöter ska något så grundläggande som syrgas självklart finnas att tillgå.
I dag är det kommunen som ansvarar för att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård vid äldreboenden. Kommunerna har emellertid inte några egna anställda läkare, det är regionen som ska bistå med läkarkontakten. Ädelreformen 1992 genomfördes för att förbättra omsorgen och vården för våra äldre och för att se hela människan. Tanken var god men innebär samtidigt att huvudmän för de olika insatserna inte är densamma, vilket ändå krånglar till det som skulle förenklas. I dag kan det till och med vara så att läkaren inte ens träffar personen utan tar ett beslut över telefon. Syftet med reformen har därmed inte uppnåtts.
Medicinska behandlingar på det kommunalt/privat drivna äldreboendet ska ordineras av en läkare. Den äldre ska sedan få stöd av sjuksköterska på äldreboendet för att kunna tillgodogöra sig behandlingen. Det finns dock ett mycket begränsat antal personer på äldreboenden som har kompetens och utbildning i att exempelvis sätta dropp eller utföra annan medicinsk vård. I stället för livsuppehållande åtgärder eller sjukhusvård har äldre ordinerats morfin, som verkar andningsnedsättande. Beslut om palliativ vård, alltså vård i livets slutskede har också ofta ansetts vara det enda alternativet till behandling.
Under pandemin har äldreomsorgens långvariga nedskärningar och växande brister blivit smärtsamt uppenbara. Att de stora problemen med personalrekrytering som använts i ett integrationssyfte och dess negativa påverkan på äldrevård och omsorg blivit så påtagliga i pandemins hänsynslösa framfart har förhoppningsvis varit en väckarklocka, inte bara för regeringen, utan även för styrande majoriteter på lokal nivå. Språkförbistringar, snabbutbildningar och för få anställda har gjort att bland annat den basala hygienen inte skötts. Under pandemin verkar det vara en av de största orsakerna till att smittan på vissa boenden varit lavinartad och krävt så många dödsoffer.
I jämförelse med våra nordiska grannländer sticker Sverige ut ordentligt i antal döda i covid-19. I jämförelse med våra nordiska grannländer är också den svenska arbetskraften inom äldreomsorgen den mest missnöjda med sin arbetssituation. Vi tror att detta har ett samband. Studier visar på att det främst är arbetstiderna som bidrar till att många inte vill stanna kvar inom sitt yrke där Sverige är unika i att kombinera ofta ett tre-skiftsarbete med delade turer. Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om att förbättra arbetsmiljön, bland annat genom att de ofrivilliga delade turerna tas bort för att attrahera fler att utbilda sig, få fler att stanna kvar och attrahera fler att återvända till sitt yrke inom äldreomsorgen.
Vi anser att rätt utbildad och kompetent personal samt medicinsk utrustning såsom syrgas, dropp och intravenös antibiotikabehandling ska finnas tillgängliga på alla äldreboenden. Först då kan äldre som är i behov av sjukvård faktiskt få ett bättre hälsotillstånd och förhoppningsvis ytterligare levnadstid att avnjuta. Först då kan också äldre på sitt boende få ett respektfullt, värdigt och rofyllt avslut på ett strävsamt liv.