Styrkan i svensk ekonomi är hög kunskapsnivå. Det finns inget annat medlemsland inom EU där lika hög andel av den arbetsföra befolkningen jobbar i kunskapsintensiva industrier. I en tid då kunskap är den främsta ekonomiska drivmotorn skulle man kunna förvänta sig en stark tillväxt i Sverige.
I stället stagnerar landets ekonomi. Vi menar att en förklaring till den paradoxalt låga tillväxten i landet är bristande skydd för immateriella rättigheter.
Företag kan investera i materiella tillgångar, som byggnader och industriella maskiner. De kan även investera i tillgångar som är värdefulla, men saknar fysisk form – i form a patent, design, upphovsrätt och varumärken. Immateriella tillgångar är resultatet av företags investeringar i olika former av formaliserad kunskap. I en ny studie visar vi att företag som är intensivt beroende av immateriella värden står för hela 133 000 arbetstillfällen i Östra Mellansverige, den region där bland annat Uppsala, Örebro och Norrköping ingår i. Dessa företag betalar 39 procent av lönesumman i det regionala näringslivet och omfattar 33 procent av näringslivets jobb. Det rör sig i stor utsträckning om exportorienterade företag med högt värdeskapande per anställd.
Tyvärr har Sverige utvecklats till ett land där plagiering av immateriella värden tillåts fortgå.
Inom politiken finns en enighet om att immateriella värden måste skyddas mot plagiering, men myndigheterna är i praktiken passiva mot plagierad verksamhet. The Pirate Bay, världens mest kända varumärke inom illegal fildelning, skapades av svenska aktörer. De illegala aktörerna är inte glada amatörer, utan professionella kriminella.
Plagiering är inte bara vanligt inom film, musik och dataspel. Problemet sprider sig till många andra branscher också. Illegala läkemedel säljs över nätet, ibland preparat som är direkt farliga för användarna. Det finns i Sverige många entreprenörer som lägger hjärta och själ på att skapa snygg design, för att sälja alltifrån kläder till kakelplattor.
Illegala aktörer skor sig på att plagiera designen och sälja billiga, undermåliga, kopior.
Problemet med plagiering finns i många delar av näringslivet, och drabbar små som stora företag. Konsumenterna handlar ofta i god tro, men får lågkvalitativa kopior. Eftersom konsumenterna ofta misstar kopiorna från de riktiga varorna, så tappar de förtroendet till seriösa aktörer. Problemet är i stor utsträckning dold, men det rör sig om så omfattande nivå att det med all rimlighet har inverkan på ekonomin och de inbetalda skattepengarna.
Det är hög tid att agera. Plagiering av näringslivets immateriella tillgångar måste systematiskt mätas. Framförallt små företag måste ges stöd av det offentliga för att skydda sina investeringar i formaliserad kunskap. En av statens kärnuppgifter är att skydda näringslivet mot kriminalitet, inklusive immateriella intrång. Det är dags att ta denna uppgift på allvar och agera mot kriminaliteten, både när det handlar om materiella och immateriella värden. En utredning måste till som svara på: hur mycket går företagare i Uppsala och andra kunskapscentra i Sverige miste om på grund av olaglig plagiering?
Nima Sanandaji, vd tankesmedjan ECEPR och författare till ”Immateriellt värdeskapande i Sverige – 2018 års index”
Henrik Pontén, Rättighetsalliansen