Uppsala kommun växer som aldrig förr, vilket i grunden är mycket positivt. Att fler vill bo och verka i vår kommun bidrar till ett dynamiskt näringsliv, kulturliv och förutsättningar för en god välfärd. Men tillväxt innebär också utmaningar. Ökad inflyttning kräver såväl bostäder som välfärdsservice som svarar upp mot behovet. Fler nyinflyttade och det faktum att Uppsala tar emot fler nyanlända barn och unga gör att elevkullarna ökar.
Inför 2015 var prognosen att antalet barn i grundskoleåldern skulle öka med ungefär 800 elever. Redan det en betydande ökning, men det har blivit avsevärt fler än så.
Som kommun är vi skyldiga att bereda skolplatser till alla barn och enligt skollagen ska de yngre barn som vill ha möjlighet att gå i en skola nära sitt hem. För att tillgodose detta har kommunens utbildningsförvaltning behövt fatta en rad beslut. De innebär bland annat att vissa skolor behöver dela lokaler med varandra, att några årskurser behöver flyttas till närliggande skolor och att vissa skolor får en förändrad årskurssammansättning. Samtidigt har besluten inneburit att vi kunnat skapa nya skolenheter för att möjliggöra att de barn som ska börja förskoleklass hösten 2016 får en skolplats – och en plats nära hemmet.
Tillsammans med grundskolans ledning har jag som ansvarigt kommunalråd för skolan mött många av de medborgare som påverkats av besluten. Vi har mött oro och besvikelse, men också konstruktiva förslag till andra lösningar. I de fall där vi har kunnat hitta lösningar som både tillgodoser behovet av platser för yngre barn och som skapar mindre oro har vi valt att justera förslagen. I andra fall har det inte varit möjligt att tillgodose önskemålen då de medfört en risk att barn lämnas utan skolplacering de kommande läsåren.
En del förslag har väckts om att tillfälliga paviljonger kan vara en lösning. Men där vill jag vara tydlig: paviljonger som en nödlösning är ett effektivt sätt att dränera nödvändiga resurser till skolans pedagogiska uppdrag.
Det är heller inte lämpligt i ett läge där Uppsala kommun har att hantera en kraftigt försämrad ekonomi. Därför vill vi så långt som möjligt undvika den sortens lösningar.
Synpunkter har också framförts kring nackdelar med att organisera grundskolan i förskoleklass till enbart årskurs 5. Det ligger en del i de argumenten. Lärare som följer sina elever under hela låg- och mellanstadiet får god kännedom om sina elevers kunskapsutveckling och kan kanske därmed lättare bedöma elevens måluppfyllelse och sätta betyg. Samtidigt finns fördelar med 6-9-skolor eftersom eleverna kan erbjudas en helt annan tillgång till ämnessalar i exempelvis fysik, kemi och biologi. Tillgången till legitimerade ämneslärare med vana att sätta betyg är också en fördel.
Jag bedömer dock att det i den kontext som den kommunala grundskolan verkar i är nödvändigt att inte låsa fast skolor i olika årskurser.
Det fria skolvalet slår olika och genom åren har det funnits skolor som endast fått ett fåtal elever kvar i årskurs sex. Då har det varit bättre att små klasser bildar nya och lite större klasser på en annan närliggande skola. Periodvist minskande elevunderlag och fler friskolor har också gjort att den kommunala skolan behövt anpassa sig och använda lokalerna mer effektivt. Det tycker jag är rätt prioritering. Vi kan inte låta lokalkostnader tränga undan resurser till undervisning.
I den nya utbildningsnämnden och förvaltningen har vi samlat alla skolformer i en organisation.
Det möjliggör smidigare övergångar mellan olika nivåer och att information om elevernas kunskapsutveckling når mottagande skola.
Jag har all respekt för att både elever och föräldrar känt stor oro och i vissa fall ilska inför de föreslagna förändringarna. Det är beklagligt att vi behövt presentera förslagen i ett sådant sent skede. Det är också beklagligt att Uppsala kommun under en lång tid saknat en långsiktig planering för skolförsörjningen och en tydlig styrning kring lokalfrågorna. Det bidrar till minskat förtroende för Uppsala kommun bland både medarbetare och medborgare.
I den rödgröna majoriteten vill vi ta ansvar för att skapa ordning och reda i lokalförsörjningen, gärna i blocköverskridande samverkan.
Kan prognoserna för elevunderlaget utvecklas och förbättras ska vi göra det. Vi investerar också 1,8 miljarder kronor i renoveringar och nybyggnation av förskolor och skolor de kommande åren. Nu måste vi se till att det blir kloka investeringar som gör att vi skapar bra pedagogiska miljöer för barn, elever och medarbetare och framför allt i områden där många av våra invånare vill bo och leva sina liv.
Caroline Andersson, kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden (S)