Förhandlingarna om 2016 års hyror har havererat. Efter månader med förhalningar från Hyresgästföreningen i Uppsala har Fastighetsägarna tvingats att frånträda förhandlingarna. Samtidigt meddelar andra hyresvärdar som förhandlar sina hyror med Hyresgästföreningen själva att de går samma väg. Totalt berör detta uppemot 10 000 hushåll i Uppsala kommun.
I en snabbt växande stad som Uppsala blir konsekvenserna av en icke-fungerande hyressättning ytterst påtagliga, vilket den akuta bristen på bostäder visar.
När fastighetsägare förvägras rimliga hyror för att kunna utveckla och förvalta sina fastigheter, är det i slutändan hyresgästerna och även de som står utan bostad som drabbas värst. De boende får vänta orimligt länge på besked om sin hyra för det kommande året. Samtidigt uteblir beskeden till stadens hyresvärdar om vilka ekonomiska förutsättningarna som gäller, för ett verksamhetsår som redan påbörjats. Detta skapar en förståelig oro hos hyresgäster och en motvilja mot investeringar i såväl renoveringsinsatser som i nya hyresrätter hos fastighetsägare.
Denna misshandel av bostadshyresmarknaden är en katastrof för studentstaden Uppsala, men också för näringslivet som får svårare att rekrytera kompetent arbetskraft.
Det är inga orimliga hyreshöjningar Uppsalas hyresvärdar efterfrågar. Det handlar om en höjning på 1,1 procent, vilket för snitthyresgästen skulle motsvara cirka 70 kr i månaden. I gengäld skulle hyresvärdarna kunna erbjuda ett fortsatt gott underhåll och en god service till sina hyresgäster.
Avsikten med kollektiva hyresförhandlingar är att förenkla hyressättningen som bygger på en mycket komplex lagstiftning, men var också tänkta att säkra en seriös hantering av en för många viktig ekonomisk fråga. Det är av samma skäl som arbetsmarknadens parter gör upp om löneavtal på kollektiv nivå. Förhandlingarna skiljer sig dock drastiskt åt när man jämför bostadshyresmarknaden och arbetsmarknaden. Dels finns en förståelse från båda sidor på arbetsmarknaden om värdet av en rimlig överenskommelse ur båda parters perspektiv. Dels finns en tidspress på parterna där stridsåtgärder kan komma att vidtas om förhandlingarna går i stå.
När det gäller hyresförhandlingarna har en av parterna – Hyresgästföreningen – makten att utan några egentliga begränsningar fördröja förhandlingarna i syfte att få fastighetsägare att till slut ge upp. Många kommunägda bostadsbolag har genom åren tvingats ge upp sina yrkanden, en del av bolagen klarar av uteblivna intäkter tack vare ett massivt fastighetsbestånd, andra blir konkursmässiga efter år av växande underhållsskulder.
För den mindre hyresvärden kan uteblivna hyreshöjningar ge katastrofala följder, eftersom energibolagen och lönerörelsen inte tar hänsyn till Hyresgästföreningens politik.
De låga hyresnivåerna utarmar dessutom hyresboendets möjligheter att konkurrera med övriga upplåtelseformer, på kort sikt genom ombildningar till bostadsrätt och på lång sikt genom uteblivet underhåll och nyinvesteringar. Detta är inte att ta ansvar för en väl fungerande bostadsmarknad och hyresrättens överlevnad.
Hyresgästföreningens agerande i årets förhandlingar är oacceptabelt och vi har därför alltså tvingats att frånträda förhandlingarna för de 50-talet hyresvärdar vi företräder. Nu väntar istället en tidskrävande juridisk process i hyresnämnden.
Det kollektiva hyresförhandlingssystemet i sin nuvarande form är en del av orsaken till bostadskrisen. Vi kan inte nog betona vikten av att de blocköverskridande samtal om nya bostadspolitiska ramverk som står inför dörren inte utelämnar behovet av ett nytt fungerande regelverk för bostadshyresmarknaden. Hyresgästerna och de bostadslösa förtjänar en bättre lösning.
Björn Söderholm, vd, Andreas Sjöberg, marknadsområdeschef, Fastighetsägarna