Uppsala har idag har få sammanhängande gröna stråk som sträcker sig från innerstaden till natur i ytterområden. Ett viktigt stråk är Årummet, som det inte finns planer på att bygga igen.
Ett annat stråk – kanske det enda, utöver Årummet, som verkligen når innerstaden – är det som löper från Gamla kyrkogården och Carolinaparken ut till Hågadalen. Det går via hörnet Karlsrogatan/Krongatan/Ekebyvägen, genom den smala Ekebyvallen och den lite bredare Arosparken, vidare över Ekebyvägen ut i Ekebydalen mot Hågaån.
Det är ett unikt grönt stråk för Uppsala. Det har stor betydelse för biologisk mångfald, för luftväxlingen mellan innerstad och ytterområden och för människors sammanhängande rörelser; allt det som numera kallas ekosystemtjänster. Ännu mer betydelsefullt blir det allteftersom innerstaden förtätas på olika sätt. Det får inte byggas igen, utan hellre öppnas ännu mer där det är som smalast.
Nu finns en så kallad markanvisning för nybebyggelse i Arosparken. Beslutet om detta bygger på en karta där bebyggelse finns inritad både i Arosparken (145 lägenheter och i Ekebyvallen 105 lägenheter). Kartan togs fram och presenterades för kommunen av Sweco och låg till grund för beslutet om sammanlagt ca 150 lägenheter i Arosparken.
Enligt Swecokartan ska ett parkstråk om 20 meters bredd längs Karlsrogatan hållas fritt från bebyggelse. Det finns inte någon skriftlig slutrapport från Swecos så kallade exploateringsutredning , vilket gör det svårt för utomstående att få grepp om vad kartförslaget bygger på för undersökningar och överväganden.
I en del dokument om projektet kan man bland annat läsa att ett mål är att ”förhålla sig till ÖP:s [översiktsplanens] grönstråk och ta tillvara rörelse som en faktor som tillför området något”, att ”området är viktigt för både organiserad och spontan idrott”, att ”trädraden utmed Karlsrogatan ska finnas kvar då den utgör en kontinuitet av lövträd som gynnar fågellivet. [...] Bredden är inte lika viktig här”. Så långt Swecoutredningen.
Men hur går detta bebyggelseförslag i realiteten ihop med gällande översiktsplan (2010) och med förslaget till ny översiktsplan (2016)? I gällande översiktsplan kan man läsa att kommunen ska arbeta med ”insatser för att överbrygga barriärer och hinder för gröna länkar” och ” att stärka och utveckla viktiga ekologiska eller sociala värden och samband i stadens gröna kilar”. Detta understryks i riktlinjerna och anvisningarna 2013 för stadens parker.
I samrådsredogörelsen för förslaget till ny översiktsplan finns avsnittet Park- och naturlänk. Där kan man läsa: ”Privatpersoner saknar hur gröna stråk från innerstad ut till periferin ska värnas och utvecklas respektive anser att stråket Ekebyleden (sic!) mot Nåsten bör ingå som grön länk”.
Jag är en av privatpersonerna. I Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar till olika stråkförslag kommenteras inte dessa invändningar från mig och andra.
I förslaget till översiktsplan (Del A, sidorna 45-46 och 141-145) finns positiva beskrivningar om sådana gröna stråk.
För läget år 2050 skriver man att ”riktade insatser gjorts för att förstärka viktiga samband med grönstråken för att förstärka vissa värden och funktioner” och att små och stora grönområden är sammankopplade till gröna stråk.
När man skriver om den övergripande inriktningen understryks ”sammanhängande rörelsestråk” och ”ekologiska spridningssamband”.
Vidare skriver man om att ”ta tillvara, utveckla och koppla samman sociala och ekologiska gröna kvaliteter och samband vid all planläggning som berör gröna stråk. [...] Bebyggelsetillägg som berör stråken får inte förstöra eller fragmentera viktiga sociala eller ekologiska värden eller samband.”
Det heter också: ”Planlägg viktiga grönytor längs stråken som park eller natur och tillvarata, stärk eller utveckla stråkens ekosystemtjänster. ”
Man hittar också följande om det som kallas Hågastråket.” Bibehåll och utveckla ett grönt rörelsestråk via centrala parker och grönområden. Arosparken och Ekebydalen till Hågadalen.” Det är precis det stråk som jag behandlar i denna artikel! Och att detta är ett unikt och mycket viktigt stråk framgår av den karta som finns i slutet på förslaget till ÖP (del A).
Allt detta låter mycket bra. Men hur ska man då anpassa eventuell bebyggelse i Arosparken till dessa ambitioner?
Det hade varit bäst, det vill säga i överensstämmelse med förslaget till översiktsplan och med gällande översiktsplan, att inte bebygga Arosparken. Näst bäst hade det varit att ha begränsat markanvisningen till en mindre del av parkbredden.
Som det ser ut nu kommer projektuvecklarna JM och bostadsbolaget Uppsalahem få möjlighet att placera byggnader så nära som på 20 meters avstånd från Karlsrogatan.
Jag är övertygad om att dessa två företag kommer att kunna skapa attraktiva boenden i Arosparken om man lägger byggnadskropparna nära Ekebyvägen på ett stadsnära sätt – och på så sätt ser till att det gröna stråket som berör Arosparken får ta halva bredden i anspråk.
Då tar de två bolagen ansvar i ett långsiktigt perspektiv, och bidrar till att scenariot 2050 i förslaget till översiktsplan blir verklighet.
Ingemund Hägg
Uppsalabo