Debatt: Det rödgröna styret sviker Uppsalas föreningar

I en tid där Uppsala påverkas av otrygghet, kriminalitet och ett osäkert omvärldsläge får idrott och fritid en ännu viktigare roll för barn och unga. Därför är det anmärkningsvärt att S, V och Mp som styr kommunen väljer att inte prioritera idrott- och fritidslivet. Senaste exemplet på detta är förslaget till kommunens lokalförsörjningsplan, där över tjugo åtgärder och utredningar rörande idrottsanläggningar skjuts fram i tiden, utan motivering till de berörda föreningarna. 

Föreningsidrott och fritidsaktiviteter spelar en central roll i det brottspreventiva arbetet genom att erbjuda våra barn och unga en meningsfull fritid. Idrotten bidrar även till en bättre folkhälsa, bättre integration och en ökad jämställdhet. 

Uppsala är en kommun med förutsättningarna på sin sida när det gäller idrott och fritid. Här finns över 400 fritidsanläggningar, drygt 800 föreningar och ett oräkneligt antal idrotts- och fritidsevenemang att uppleva. Som några av kommunens viktigaste samarbetspartners gör idrotts- och fritidslivet dagligen omätbara insatser för ett bättre Uppsala genom att engagera människor i alla åldrar i sina verksamheter.

Vissa beslut rörande de idrotts- och fritidsanläggningar som nu försenas av den styrande koalitionen fattades av idrotts- och fritidsnämnden så sent som i år, exempelvis funktionsprogrammet för en D-hall i Gränby som antogs den 7 juni. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av den statistik från SCB som visar att föreningstillhörigheten i Gränby ligger på endast 30 procent barn och unga mellan 7 och 25 år. 

Att så många idrotts- och fritidsanläggningar försenas är ingenting annat än ett svek som kommer få omfattande konsekvenser för hela Uppsala kommun. Dag Söderberg, distriktsidrottschef hos RF-Sisu Uppland, beskrev till UNT den 17 november vilka effekter lokalförsörjningsplanen skulle kunna få för Uppsala kommuns idrotts- och fritidsliv. Söderberg lyfte bland annat oron kring föreningars möjligheter att utveckla sina verksamheter och ta emot fler människor som vill träna, samt risken för försämrad folkhälsa på längre sikt. Söderberg anförde även att bristen på tydlighet från kommunen skickar svårtydda signaler till idrottsrörelsen, som får svårt att förhålla sig till kommunens arbete.

Om den styrande koalitionen i Uppsala kommun vill förbättra såväl föreningarnas möjligheter att bedriva och utveckla sina verksamheter som förtroendet för kommunens arbete krävs omfattande förändring. Centerpartiet yrkade därför på att förslaget till lokalförsörjningsplan skulle återremitteras under idrotts- och fritidsnämndens sammanträde den 20 november.

För Centerpartiet är det en självklarhet att satsa på föreningslivet. I vår budget för kommunen gjorde vi en 60-procentig höjning av det lokala aktivitetsstödet till våra idrottsföreningar, vilket i praktiken innebär att fler barn och unga skulle haft råd att idrotta. Vi anslog även ett särskilt integration- och jämställdhetsbidrag på fyra miljoner. 

Just nu har vi stora problem med psykisk ohälsa bland barn och unga. I enkätundersökningen Liv och hälsa 2023 som genomförs av Region Uppsala och länets kommuner kan vi konstatera en fortsatt negativ trend avseende flickors självskattade hälsa. En studie från Göteborgs universitet visar att mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Detta är en oroväckande utveckling som Centerpartiet tar på största allvar. 

Att Uppsala ska bli Sveriges bästa idrottskommun har varit en uttalad målsättning från styret sedan flera år tillbaka. Det är en ambition som även Centerpartiet ställer sig bakom. Dessvärre återspeglas inte ambition i handling från S, V och MP. Satsningar på idrotten lyser med sin frånvaro i styrets budget och i kommunens lokalförsörjningsplan skjuts det på viktiga anläggningsprojekt för idrotten. Vi kan bara beklaga att det inte är på Centerpartiets budget som Uppsala kommun styrs, då hade idrotten fått betydligt bättre förutsättningar.