En känd socialdemokrat sa en gång att den som är satt i skuld inte är fri. Vi håller med. Skuldsättningen i samhället måste minska och den som fastnat i skuldfällan måste kunna få stöd att komma tillbaka. Hårt skuldsatta personer riskerar ett fördjupat utanförskap. Ofta följer ökad stress, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa.
Överskuldsättningen kostar dessutom samhället 30–50 miljarder kronor årligen.
Utvecklingen har gått snabbt de senaste åren. Konsumtion på kredit har ökat. Människor överöses av erbjudanden i mobilen och på mejlen. Konsumenten har ofta ett kunskapsunderläge i förhållande till dem som erbjuder varor och tjänster. Samtidigt fungerar inte möjligheten till skuldsanering för företagare tillräckligt väl. Entreprenörer vars verksamheter går omkull på grund av till exempel konkurser hos underleverantörer, överklagade upphandlingar, sjukdom eller brottslighet får i dag ett alltför dåligt stöd.
Sammantaget innebär detta att det nu krävs reformer som både främjar tillväxt och ökad möjlighet till egen försörjning, men även en effektiv konsumentpolitik som hjälper fler att bli mer medvetna konsumenter och som möjliggör för fler att ta sig ur sina skuldfällor. Dessutom måste oseriös kreditgivning motverkas.
Vi välkomnar därför att regeringen nu har valt att lägga fram en strategi mot överskuldsättning. Tyvärr är strategin tunn på konkreta förslag.
Vi har under året, i riksdagens civilutskott, arbetat fram ett större antal förslag för att komma till rätta med överskuldsättningen i Sverige. Detta är några av dem:
– Stärk arbetet mot oseriös telefonförsäljning och förtydliga ångerrätten.
Samma regler ska gälla vid all telefonförsäljning av tjänster som vid telefonförsäljning av finansiella tjänster, det vill säga att 14 dagars ångerrätt börjar löpa först sedan man mottagit information och avtalsvillkor i skriftlig form.
– Bättre skuldsanering för företagare. Det måste finnas möjlighet till skuldsanering utan att näringsverksamheten måste avvecklas. Gamla skulder hos en näringsidkare medför i dag att denne måste lägga ned sin samhällsnyttiga verksamhet för att kunna beviljas skuldsanering. Vanlig skuldsanering utgår från månadsvisa inbetalningar i samband med att lön eller annan ersättning betalas ut. Som näringsidkare följer inte verksamhetens intäkter alltid samma linjära tidsintervall.
Därför är möjlighet till exempelvis kvartalsvis inbetalning ett bättre alternativ.
– Krafttag mot oseriös kreditgivning. För en tydligare och säkrare tillsyn över kreditmarknaden föreslår vi att det sker en samlad kontroll från en myndighet, Finansinspektionen, och inte som i dag där det är ett delat ansvar mellan Konsumentverket och Finansinspektionen.
Finansinspektionen bör få i uppdrag att stödja branschen med kunskap och information samt främja samarbetet med andra myndigheter, till exempel Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten, för att minska osund kreditgivning.
Moderaterna utgår från den enskilda människans ansvar och förmåga, men också från en insikt om att vi alla kan göra fel, och hamna i en situation där hopplösheten och hindren blir alltför stora. Det ställer krav på en konsumentpolitik med bra information som kan hjälpa människor göra bra val. Vi måste främja både ansvarstagande och möjligheten att kunna komma tillbaka när man av olika anledningar hamnat snett med stora skulder som följd.
Jessika Roswall, riksdagsledamot (M)Carl-Oskar Bohlin, riksdagsledamot (M)Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot (M)