Den lokala idrottsklubben lockar inte alla barn

Med skolidrottsföreningar gÄr det att nÄ de barn som i dag inte Àr fysiskt aktiva, skriver Jamie Roshage Spörndli och Jonas Leth

Jamie Roshage Spörndli, Jonas Leth

Jamie Roshage Spörndli, Jonas Leth

Foto: Pressbild

Debatt2022-09-23 07:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Moderaterna och Socialdemokraterna föreslĂ„r sĂ€rskilda satsningar pĂ„ barnidrott i utsatta omrĂ„den i sina respektive valprogram. BĂ„da partier lĂ€gger förslagen som en del i arbetet med att försöka stĂ€vja segregationen. Det Ă€r vĂ€lkommet med extra fokus pĂ„ barnidrotten, men politikerna verkar inte kĂ€nna till att en lösning redan finns pĂ„ plats. 

För Socialdemokraterna innebĂ€r förslaget mer resurser, fler idrottsledare i utsatta omrĂ„den och mer tid för lĂ€rande och rörelse under eftermiddagarna. Moderaterna vill öronmĂ€rka 250 miljoner kronor per Ă„r för meningsfulla aktiviteter och satsningar pĂ„ ledarskapsutveckling och förĂ€ldraengagemang i utsatta omrĂ„den. 

BĂ„da partier har förstĂ„tt att idrott och föreningsverksamhet Ă€r vĂ€rdefullt som integrationsverktyg, vilket Ă€r mycket glĂ€djande. Det vi pĂ„ Skolidrottsförbundet vill sĂ€tta ljuset pĂ„ Ă€r att anvĂ€nda den infrastruktur som redan finns – och att mĂ„nga barn varken fĂ„r tillgĂ„ng till rörelseglĂ€dje eller en meningsfull fritid. Nya projekt behöver inte startas. 

Rörelse Àr viktigt för den enskilde men ocksÄ för samhÀllet. Det Àr en beskrivning som de allra flesta skriver under pÄ, oavsett om du Àr förÀlder, idrottsledare, politiker eller lÀrare. HÀr Àr ocksÄ forskningen entydig. Fysisk aktivitet förbÀttrar skolresultaten, stÀrker de kognitiva och motoriska förmÄgorna och skyddar frÄn framtida hÀlsoproblem. Men trots samsynen, Àr utmaningen konstant. Barn rör sig för lite och det fÄr konsekvenser.

Idrottandet minskar bland barn och unga. Ungdomar frĂ„n hem med lågt utbildningskapital och lågt ekonomiskt kapital Ă€r mer sĂ€llan medlemmar i en idrottsförening Ă€n unga i gruppen med högt ekonomiskt kapital och högt utbildningskapital. 

Det finns ocksĂ„ en grupp barn som nĂ€stan inte alls Ă€r fysiskt aktiva. Att nĂ„ dessa har beskrivits som den svĂ„raste folkhĂ€lsopolitiska utmaningen. MĂ„nga av de barnen tilltalas inte heller av traditionell föreningsidrott eller av idrottslektionerna. Åtminstone inte sĂ„ lĂ€nge verksamheten bedrivs genom prestation och jĂ€mförelse med andra. 

Om barnen inte kan komma till idrotten mĂ„ste idrotten komma till barnen, utan krav pĂ„ prestation. Och det Ă€r precis vad Skolidrottsförbundet gör, via vĂ„ra 624 skolidrottsföreningar, Skol-IF, runtom i landet. Vi pĂ„ Skolidrottsförbundet arbetar med att organisera idrott i skolans lokaler, men utanför skoltid och utan krav pĂ„ prestation. Verksamheten Ă€r gratis och alla Ă€r vĂ€lkomna, tack vare alla lokala föreningar, Skol-IF. 

Vi har infrastrukturen, vi har uppdraget och vi har förmĂ„gan att locka barn till rörelse. Trots avsaknad av engagerade förĂ€ldrar, trots lĂ„g föreningserfarenhet och trots begrĂ€nsade ekonomiska medel. Vi stĂ„r beredda. 

Det visar inte minst vĂ„r verksamhet i SkĂ„ne. HĂ€r blomstrar skolidrottsföreningar i flera socioekonomiskt utsatta omrĂ„den. Intresset för att delta Ă€r enormt. Resultatet Ă€r en kĂ€nsla bland barn och unga att de kan lyckas. Det visar ocksĂ„ vĂ„rt Ă„rliga evenemang Skoljoggen, som i dagarna engagerar 300 000 barn och unga pĂ„ skolor runtom i landet, utan krav pĂ„ prestation men med en enorm glĂ€dje. 

Det vi pĂ„ Skolidrottsförbundet behöver Ă€r politiker som förstĂ„r att lĂ„ngsiktiga resultat krĂ€ver lĂ„ngsiktiga satsningar och som förstĂ„r att vuxna behövs för att hĂ„lla föreningarna levande. HĂ€r kan lokala politiker göra stor skillnad genom att stötta skolidrottsföreningar och bidra till att skolor har rĂ„d och möjlighet att ge vuxenstöd till föreningarna. 

Vi vet idag att linjen gÄr knivskarpt mellan olika socioekonomiska omrÄden. LÄt oss göra allt vi kan för att sudda ut den linjen, tillsammans.