Debatt: Den nya regeringen måste satsa på skolbibliotek

Läsning måste bli en angelägenhet för hela samhället och stå högt upp på den nya regeringens agenda. Vi förväntar oss därför att Liberalerna, som antingen kommer ingå i eller stödja en moderatledd regering, får med ett krav om bemannade skolbibliotek i den kommande regeringsförklaringen. 

Tre dagar innan valet den 11 september inföll Read Hour. På FN:s läskunnighetsdag genomförs sedan några år denna kampanj för att stärka läsningen. Under en timme fylldes sociala medier med bilder på människor som läser själva eller för andra. Att uppmärksamma läsningens betydelse, inte minst betydelsen att läsa för barn, är så klart viktigt.

Att kunna läsa är grunden för att vara delaktig i samhället, men också för att kunna tillgodogöra sig en utbildning och hävda sig på arbetsmarknaden. Språket och läsningen är vägen till jämlikhet, men också en förutsättning för att vi ska förstå oss själva. Det här är för de allra flesta självklarheter. Sverige är också ett land med stolt tradition av hög läskunnighet och redan när folkskolan infördes 1842 var analfabetismen i stort sett utrotad.

Så varför behöver vi kampanjer för läsning i Sverige? Tyvärr har läsningens ställning försvagats i Sverige, inte minst bland barn och unga. Rapport efter rapport har visat att deras läsförmåga sjunker jämfört med andra länder. Läsvanorna har även förändrats till det sämre. I undersökningen Unga & medier 2021 konstateras att år 2012 läste 23 procent av 17–18-åringarna dagligen. År 2020 hade motsvarande siffra sjunkit till 8 procent. Många unga uppger också att läsning är slöseri med tid. 

Grunden för att vända denna trend kan bara börja i skolan. Den måste inte bara lära eleverna att läsa, utan också stimulera deras språkutveckling varje dag genom hela skoltiden. För att åstadkomma detta måste varje skola ha tillgång till den expertis som utöver läraren kan bidra till detta: skolbibliotekarien. Forskning visar att skolor där det finns utbildade skolbibliotekarier som arbetar nära undervisningen leder till bättre språkutveckling, stärkt läsförmåga och högre kunskapsresultat. En bonus är att skolbibliotekarierna också är experter på digital kompetens och källkritik.

Svensk skola är inte likvärdig, vilket tyvärr även syns på detta område. Mer än hälften av Sveriges elever träffar aldrig en skolbibliotekarie. I Uppsala län ser det ännu sämre ut, bara var femte elev har tillgång till ett riktigt skolbibliotek. Så kan vi inte ha det. 

Lyckligtvis har insikten om skolbibliotekens betydelse ökat, även bland beslutsfattare. Den tidigare regeringen tillsatte en utredning om skolbiblioteken. I januari 2021 lämnades konkreta och genomförbara förslag för hur alla skolor, små som stora, ska få tillgång till utbildade skolbibliotekarier. Trots att utredningen togs väl emot av riksdagspartierna har tyvärr inget hänt sedan dess.

Nu står hoppet till Liberalerna, det parti som kanske oftast talar om betydelsen av läsning och bildning. I valrörelsen var deras budskap att ”alla elever ska ha tillgång till bemannat skolbibliotek. Det är en viktig del i såväl vår kulturpolitik som skolpolitik.” Nu är det upp till bevis. Vi förväntar oss att Liberalerna driver detta under kommande mandatperiod, oavsett om man ingår i eller utgör parlamentariskt stöd för den nya regeringen. Svensk skola måste ge alla barn chansen att bli goda läsare och då måste vi ha riktiga skolbibliotek på varje skola.