Den svenska lärarutbildningen måste reformeras, skriver debattörerna.
Svensk skola befinner sig i en djup kris. Rekordlåga resultat i PISA-undersökningar, stökiga klassrum och brist på respekt från elever gentemot lärare. Det är uppenbart att den nuvarande situationen inte är hållbar och att det sjunkande skeppet måste vändas.
Att göra om lärarutbildningen i grunden genom att skärpa antagningskraven avsevärt är inte bara nödvändigt, det är akut. Om lärare någonsin ska kunna behandlas med den värdighet, respekt och hänsyn som de förtjänar måste det vara mer attraktivt att utbilda sig till just lärare.
Eftersom det är så lätt att bli antagen till den svenska lärarutbildningen i dag finns inte längre någon stjärnglans och status kring yrket. En gång i tiden var antagningspoängen till lärarprogrammet detsamma som de till juristprogrammet. I dag finns det ingen akademisk utbildning med lägre antagningskrav än lärarprogrammet.
Den svenska lärarutbildningen är en skamfläck och andra länder nämner den som ett skräckexempel. Det är i grevens tid att Sverige rör sig tillbaka mot det som en gång var.
Att vara lärare är både emotionellt och intellektuellt ansträngande. Det ställer höga krav på ämneskunskaper, en bred didaktisk kompetens och en hög social förmåga. Det krävs även en förmåga att tolka Skolverkets anvisningar och uthållighet för att betygsätta hundratals elever varje termin.
Ingen ska få sätta sin fot i ett klassrum utan att ha visat sig lämplig för detta. Därför bör lämplighetstester införas för alla lärarstudenter.
Lärarbristen är en tickande bomb, om ungefär tio år beräknas Sverige sakna 12 000 lärare och förskollärare. Behörigheten är också ett ödesmättat problem, endast sju av tio som arbetar som lärare är examinerade. Salarna på den svenska lärarutbildningen ekar halvtomma och de få som väljer utbildningen möts inte sällan av förvåning eller medlidsamma blickar.
I vårt nordiska grannland i öst är det i stället eftersträvansvärt att bli lärare. I Finland åtnjuter lärare respekt och hög status. Man behöver inte bevisa att man är begåvad eller intelligent, det visar man genom att bli antagen. Det är dessutom hård konkurrens om platserna då det är väldigt prestigefullt att utbilda sig till lärare
Vidare innebär detta att endast de mest motiverade och kompetenta studenterna blir antagna. Finland har ingen lärarbrist, 94 procent av lärare är behöriga och de flesta har även en magisterexamen.
Sverige måste sluta nöja sig med att vara medelmåttiga. Blicken borde riktas österut och inspiration borde tas från Finlands lärarutbildning och skolväsende. Det är dags att börja om på ny kula där höga krav är normen.
Ambitionen måste vara att svenska lärare ska behandlas med den respekt som deras finska kollegor får åtnjuta.
Elin Björkman och Theo Milos (båda Moderat Skolungdom).
Det är hög tid att höja antagningskraven på utbildningarna i nivå med andra akademiska utbildningar som jurist- och psykologprogrammen samt att införa lämplighetstester. Med dessa åtgärder kan yrkets anseende höjas vilket i förlängningen kommer att förbättra skolans kvalitet.
Lärare är nyckeln till elevers framgång och en reformerad lärarutbildning är vägen till framgångsrika elever. Svenska lärare ska vara världsbäst, det börjar med att göra lärarutbildningen till den mest åtråvärda av dem alla.
Det är hög tid att agera. Det är dags att höja ribban, sätta högre krav och åter ge läraryrket den respekt och värdighet det förtjänar.
Sveriges framtid hänger på det.