Enskilda rektorer och skolledningar får kritik, lokalt, för att lärare säger upp sig och flyttar till andra kommuner. Barn och ungdomar förlorar sina lärare som man etablerat kontakt med under en tid och kollegor skiljs åt mitt under ”brinnande” samarbete. Föräldrar blir upprörda och förtvivlade för att deras barn förlorar sin, ofta så omtyckta, lärare.
Bristen på lärare gör att kommuner allt mer desperat bjuder över varandra i jakten på det lagstadgade kravet om legitimerade lärare. Lärare lockas att byta jobb till grannkommunen för att tjäna mer pengar, vilket är i högsta grad mänskligt och förståeligt.
Samtidigt vet vi vad en samstämmig forskning säger är förutsättningen för framgång och goda resultat i skolan:
1.Elevens relation till sin lärare.Ingenting är viktigare än relationen mellan lärare och elev säger till exempel Nya Zeeländaren John Hattie, som är en av de främsta inom forskning på området.
2.Den formativa (fortlöpande) bedömningen som bygger på långsiktighet och där en relation, som sagt kan byggas upp under lång tid mellan elev och lärare.
3.Det kollegiala lärandet, där pedagoger lär av varandra och varandras erfarenheter.Detta bygger naturligtvis också på långsiktighet och att kollegor får arbeta tillsammans under längre perioder.
Allt detta skjuts i sank av kortsigtighetstänket med "löneracet" som pågår.Vi tillskjuter mer och mer pengar för att höja lärarnas löner (vilket i och för sig har sina fördelar) men glömmer den verkliga orsaken till varför det är brist på lärare.
En mängd lärare har under de senaste åren lämnat yrket för att arbetsvillkoren försämrats genom en avsevärt ökad administration eller en i många stycken problematisk klagomålshantering från föräldrar som genom sitt ifrågasättande av professionen helt enkelt får lärare att tappa sugen. Föräldrar som ofta förväxlar begreppen rätt till information med rätten att fatta beslut, vilket i sig inte är konstigt med tanke på mediedebatt, skolinspektionens arbete med mera. Att vara kurator, polis, socialsekreterare, vaktmästare och skolvärd/värdinna är andra uppgifter som numera läggs ovanpå det ordinarie lärarjobbet.
Hur ska vi kunna locka tillbaka lärare till världens finaste yrke eller få ungdomar att söka en lärarutbildning när det ser ut som det gör? Hur mycket kommunerna än bjuder över varandra så kommer det att fattas lärare någonstans om vi inte får fler pedagoger och då kan vi som nation aldrig uppnå lagkravet på en likvärdig utbildning för barn och ungdomar.Lärarna kommer ständigt att lockas till dem som betalar mest och all långsiktighet kommer att gå förlorad.Det krävs krafttag från statligt håll för att se över och förändra lärarnas arbetsvillkor. Om inget görs kommer vi tyvärr att fortsätta urholka vår skola, kvalitativt och resultatmässigt och lärarbristen kommer att fortsätta vara ett av våra stora välfärdsproblem.
Tankesmedjan Kairos Future har gjort en stor enkätundersökning bland många tusen ungdomar som bland annat visar att det finns flera saker ungdomarna prioriterar framför hög lön när de ska söka sina första jobb eller utbildningar. En bra chef, en god arbetsmiljö, arbetstider och arbetskamrater är alla saker som ungdomarna ser som viktigare än hög lön.
Alltså:
Se till att återskapa arbetsvillkor, även utöver rättvisa löner, som gör att lärare får fokusera på undervisning och skapa möjligheter för mindre administration, färre bisysslor och mer tid i klassrummet tillsammans med eleverna.
Först när det arbetet är igång kommer läraryrket återigen att bli attraktivt, få hög status och bristen på kompetenta, duktiga lärare att minska. Det är enda sättet att göra Sverige till en kunskapsnation där kvalitet och resultat är i världsklass.
Henrik Hedqvist
Utbildningschef
Tierps kommun