I dag är kraven på invånarnas förmågor att kunna hantera och producera information stora. Medielandskapet och informationsflödet har förändrats i grunden genom den digitala utvecklingen. Förändringen fortsätter i snabb takt. Detta är en i grunden positiv utvecklingskraft med enorm kapacitet att utveckla vårt samhälle och vår livskvalitet.
Men den ställer också krav. Brister vi i vår förmåga att hantera informationsflödet riskerar vi få en felaktig världsbild och fatta beslut på felaktiga grunder. Vi riskerar också att skapa ett digitalt utanförskap.
Moderaterna vill att Sverige ska vara ett digitalt föregångsland. Det främjar konkurrenskraft, tillväxt, nya jobb och välfärd. Denna framtidsfråga är också en av våra viktigaste samhällsutmaningar som ställer krav på livslångt lärande och politisk handlingskraft.
Vi ska inte vara naiva när det gäller de nya typer av hot som följer med ny teknik. Utifrån dessa olika utgångspunkter har vi ett gemensamt ansvar för att säkerställa alla invånares digitala kompetens och för att bekämpa digitalt utanförskap.
Digital kompetens handlar dels om att förstå mediers roll i samhället, hitta, analysera och värdera information samt kunna uttrycka sig och skapa innehåll i dagens kommunikationskanaler. Medie- och informationskunnighet (MIK) är idag en grundläggande färdighet för att vara delaktig i samhället. Det kan likställas med att lära sig räkna, skriva och läsa.
Den andra delen handlar om att säkerställa alla invånares möjligheter att kunna använda de digitala tjänster som myndigheter och samhällsinstitutioner kräver. För vissa grupper kommer särskilda lösningar krävas under en övergångsperiod, men så långt det är möjligt bör alla offentliga tjänster erbjudas digitalt.
Det är lätt att tro att Sverige som jämställt välfärdsland inte har några utmaningar på området. Det är en felaktig uppfattning. I dag är det en stor andel av befolkningen som inte kan ta till sig informationen i en dagstidning. Samtidigt lever 1,2 miljoner i digitalt utanförskap.
Ungefär hälften av dessa invånare använder aldrig digitala tjänster, resten är sällananvändare. Offentlig sektor har höga målsättningar när det gäller digitalisering och ställer krav på de företag som levererar till exempelvis vården att övergå till digitala lösningar.
Bibliotekslagen är teknikneutral och ska vägleda kring samhällsinformation oavsett vilken teknik som används. Biblioteken gör redan mycket på detta område, över 14 000 aktivitetstillfällen i Sverige, men mer måste göras och förutsättningarna förstärkas.
Som ordförande för Region Uppsalas kulturnämnd har jag haft förmånen att fatta flera beslut som rör dessa frågor. Under 2018-2020 arbetar Region Uppsala och andra regioner och kommuner med satsningen "Digitalt först med användaren i fokus". Insatserna möjliggör en kompetensförflyttning för folkbibliotekens medarbetare för att möta behovet av digital vägledning hos allmänheten.
Region Uppsala arbetar med två spår. Ett för bibliotekschefer i digitalt ledarskap och ett för digitala ambassadörer på folkbiblioteken. Regionens roll är också att synliggöra behovet av MIK-kompetens inom andra sektorer. Vi är många – folkbildning, civilsamhälle, offentlig sektor, privata aktörer – som kan göra mer tillsammans.
En demokrati kräver aktiva invånare med möjlighet att sätta sig in i frågor som rör den egna vardagen och samhällsutvecklingen. Att alla har möjlighet att uttrycka sina önskemål utifrån korrekta sakförhållanden är en demokratisk rättighet. Hela samhället måste kraftsamla för att möta denna utmaning.