I veckan presenterades ett åtgärdsprogram för stadens luft för Uppsalas politiker. Det kritiserade dubbdäcksförbudet finns kvar, trots osäkerhet om dess egentliga effekt. Åtgärdsprogrammet innehåller flera bra beslut som kan leda till en förbättrad luft i Uppsalas innerstad, men en avgift på dubbdäck eller ett bibehållet förbud hotar trafiksäkerheten utan att nödvändigtvis komma åt problemet.
Under 2013 minskade biltrafiken på Kungsgatan i Uppsala med en tredjedel och dubbanvändningen sjönk med tio procent. Trots det ökade halterna av PM10-partiklar under det gångna året, vilket väcker frågor om sambandet mellan dubbdäck och höga halter av hälsofarliga partiklar.
I debatten, och i åtgärdsprogrammet som Uppsalas politiker ska ta ställning till, förs dubbdäcket fram som den främsta orsaken till dålig luft i städerna. Krav hörs om kraftiga restriktioner, avgifter eller totalförbud. Trots de tvärsäkra recepten som presenteras saknas tillförlitliga studier om i vilken grad de höga halterna av hälsofarliga partiklar faktiskt härstammar från dubbdäcken.
2010 infördes dubbdäcksförbud på Kungsgatan i Uppsala för att minska halterna av de hälsofarliga partiklarna PM10. Förbudet har bidragit till en kraftigt reducerad trafik förbi resecentrum – cirka 30-40 procent färre bilar per år sedan 2010 – och trafikflödet på Kungsgatan är nu det lägsta sedan 1950-talet. Samtidigt har andelen bilar med dubbdäck minskat med cirka 75 procent på gatan sedan förbudet infördes.
Trots denna avsevärda minskning av både trafik och dubbdäck kan vi inte se att partikelhalterna minskat i samma grad. Tvärtom så ökade halterna igen vintern 2012/2013. Intressant är att de högst uppmätta halterna av PM10 partiklar inträffar just där andelen bussar är som störst, andelen dubbdäck är som lägst och sandningen är som mest intensiv. Vi vet att dubbdäck river upp partiklar, men siffrorna från Kungsgatan visar att däcken endast är en av flera källor till partikelspridning och troligtvis inte den största.
Förbud och avgift medför dessutom flera negativa följder för trafiksäkerheten. Risken att råka ut för en olycka, med en bil som saknar antisladd, ökar med 42 procent utan dubbdäck. Många väljer dessutom att behålla de odubbade vinterdäcken på året om. Odubbade vinterdäck på sommaren har upp till 50 procents längre bromssträcka på våt asfalt, och redan i dag kör 200 000 bilar med vinterdäck på sommaren. En siffra som troligtvis skulle öka kraftigt med ett utökat dubbförbud. Varje förare måste få välja däck efter sina behov, det är inte politikerna som ska göra detta val.
För att komma tillrätta med partikelspridningen behöver vi dels veta mer om dess källor, men även satsa på en utökad, tidigarelagd och förbättrad städning med vakuumteknik och användning av dammbindningsmedel. Detta har visat sig effektivt och minskar partikelhalterna med upp till 40 procent. Här är Uppsala i framkant och i våras började dessa nya städmetoder att användas. Efter det uppkom endast ett enda överskridande av partikelnormen 2013, vilket innebar att staden klarade den tillåtna gränsen på håret.
Även om dubbdäcksförbudet inte kommer åt problemet är det ur ett folkhälsoperspektiv av största vikt att vi sänker halterna av hälsofarliga partiklar. Det är därför viktigt att identifiera vilka andra orsaker än dubbdäck som ligger bakom de ökade partikelhalterna och att åtgärder sätts in där de gör störst nytta. Åtgärder som, i motsats till dubbdäcksförbudet, inte har en negativ inverkan på trafiksäkerheten.