Med tanke på den planering och utbyggnad av kommunala grundskolor som sker, och den nya biblioteksplanen, undrar jag vad Uppsalas kommunpolitiker vill med skolbiblioteksverksamheten?
I tio års tid har jag arbetat som skolbibliotekarie inom Uppsala kommun, jag är engagerad inom Svensk biblioteksförenings nätverk för skolbibliotek och sitter med i Standing committe for School libraries inom IFLA (International Federation of Library Associations). I flera år har kommittén arbetat fram nya internationella riktlinjer för skolbibliotek. Riktlinjerna är på intet sätt bestämmande utan är tänkt som stöd för den som vill starta, driva och utveckla skolbibliotek på sin skola, lokalt eller nationellt.
Jag som arbetar som skolbibliotekarie och har arbetat nationellt och internationellt med skolbiblioteksfrågan ser att mycket händer när det gäller att utveckla bemannade skolbibliotek – men inte i Uppsala.
Inte mycket har hänt i Uppsala sedan den nya skollagen trädde i kraft som säger i §36: ”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”
I stället för att satsa, har politikerna dragit ner. Bemanningen minskar på befintliga skolbibliotek, vilket framförallt har drabbat gymnasieskolornas bibliotek.
Dessutom ser det illa ut bemanningsmässigt på Uppsalas kommunala grundskolor. Enligt Kungliga bibliotekets nationella biblioteksstatistisk finns det två kommunala skolbibliotek i grundskolan som är bemannade med 1,15 procents tjänst, totalt.
Enligt skolinspektionen ska ett skolbibliotek uppfylla följande kriterier:
1) Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
2) Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
3) Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
I forskningsöversikten Skolbibliotekens roll för elevers lärande, sammanställd av Cecilia Gärdén, konstateras det att elever med tillgång till fungerande skolbibliotek presterar bättre.
Man har sammanställt och analyserat över 100 studier, både nationella och internationella som rör skolbibliotek, läsfrämjande och informationskompetens. I förordet konstaterar den nationella samordnaren Erik Fichtelius att om rätt förutsättningar existerar ger skolbiblioteket ”substantiella avtryck i elevernas lärande”. Forskningsöversikten är också en del av den nationella biblioteksstrategin och ska vara ett stöd för arbetet med skolbiblioteksfrågan.
Det är rektor som har det yttersta ansvaret för skolbiblioteken, men Uppsalas politiker och tjänstemän, som skapar ekonomiska förutsättningar och ramar, behöver bara titta söderut i landet för att se hur man kan arbeta med att utveckla och bedriva fungerande skolbiblioteksverksamhet.
I Linköping har man under flera år arbetat med att utveckla fokusbibliotek, man har en skolbiblioteksplan samt arbetar med att alla elever faktiskt ska få tillgång till skolbibliotek.
Uppsala kommun gör ingenting. Man har skrivit en biblioteksplan där skolbibliotek och folkbibliotek ingår. Men den sista meningen i underlaget för beslutet är nästan ett hån: det står att detta inte ska kosta utbildningsförvaltningen någonting, ”ska inte påverka budgeten”.
I kontakter med utbildnings- och kulturförvaltningens tjänstemän inför beslut om ny biblioteksplan i Uppsala kommun kan ingen svara på frågor om bland annat vilka villkor som ska gälla om man vill köpa tjänster från närliggande bibliotek, om man har en samsyn när det gäller skolbibliotek och de ekonomiska förutsättningarna.
Det står i uppdraget att kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen skulle samarbeta, men det verkar inte ha hänt eller inte varit särskilt omfattande.
Men utbildning kostar, och det måste få kosta både tid och pengar. I det ingår skolbibliotek. Skolbibliotek som är bemannade och en väl integrerad resurs i skolan, för att kunna arbeta med läsning och språkutveckling, källkritik, informationssökning och vetenskaplighet. Skolbibliotek som ger eleverna de verktyg och det språk som dem behöver för att komma vidare inom sina studier och att utvecklas som individer. Uppsala kommun måste ta tag i frågan se till att alla elever får tillgång till ett bemannat skolbibliotek, och inte komma undan med att köpa några bokprat per år från folkbiblioteket. I längden är samhällskostnaden för att det inte fungerar större än att stirra sig blind på årets budget.
Lisa Åström, bibliotekarie på Rosendalsgymnasiet, Uppsala, sammankallande för expertnätverket för skolbibliotek inom Svensk biblioteksförening, medlem av Standing committe for school libraries inom IFLA (International Federation of Library Associations), medlem av arbetsgruppen för IFLA:s nya riktlinjer för skolbibliotek