Det beror på att vi ser på energifrågan ur ett västerländskt perspektiv. Jag har haft förmånen att ha en relation med Indien under 50 år och har därför tagit del av energiproblemet ur deras synvinkel.
I Indien saknar 350 miljoner elektricitet. Industrin har ideliga problem med elavbrott som skapar kvalitetsproblem och höga kostnader. Indiens energikonsumtion per capita är en femtedel av Europas och en tiondel av USA:s. Indien har naturligtvis svårt att acceptera att vi räknar utsläpp i absoluta tal. För dem är det självklart att räkna utsläpp/person. De skulle alltså behöva framställa 5 gånger så mycket energi för att vara i nivå med vår energianvändning och 10 gånger så mycket för att komma i nivå med USA:s. Skulle vi minska vår konsumtion med 20 procent blir gapet ”bara” 4 respektive 8 gånger. Gapet ökar dessutom genom befolkningsökningen.
Den allra viktigaste energifrågan för Indien är inte hur mycket vi kan spara utan hur mycket kan vi producera.
I Indien liksom i Kina satsar man mycket på vind och solenergi. Det är fysiskt omöjligt att klara efterfrågan med dessa energislag. För närvarande är kolkraften den lösning som kan åstadkomma det snabbaste resultatet. Både Kina och Indien planerar dessutom massiva investeringar i kärnkraft. Kina har liksom Indien extrema problem med luftföroreningar och därför framstår kärnkraften som den kraftkälla som kan minska kolberoendet. I Kina beräknas 400 000 årligen dö av luftföroreningar. Luften i Delhi och Peking ger samma effekt som att alla invånare rökte 20 cigaretter om dagen.
Den 12-15 oktober hölls den 5:e världskonferensen om Torium i Mumbai, ThEC 15. Torium kan användas som bränsle tillsammans med Uran i dagens kärnkraftsrektorer. Positivt är att risken för härdsmälta minskar och att det använda kärnbränslet i de försök som gjorts reduceras med mellan 27 och 40 procent. Den intressantaste Toriumreaktorn kallas Molten Salt Reactor MSR (flytande saltreaktor). Den har många fördelar:
1.Det kan inte uppstå någon härdsmälta eftersom Torium inte sönderdelas av sig självt.
2. Den behöver tillskott av klyvbart material för att processen ska fortgå.
3.Det använda bränslet kan inte användas till atomvapen.
4.slutförvaring behöver ske i max. 300 år.
5. Torium är lika vanligt i jordskorpan som bly.
Historien om MSR. Redan 1965 startades en försöksreaktor i Oak Ridge USA. Den fungerade i fem år. Det är alltså ingen produkt på ritbordet utan tekniken kan med modifieringar användas idag. President Nixon beslutade lägga ner projektet 1973 och avskeda Alvin Weinburg som var hjärnan bakom MSR. Westinghouse och General Electric hade satsat på lättvattenreaktorer och ekonomin hos dem var tillräckligt stark för att slå undan MSR. Deras inflytande och möjligheten att framställa Plutonium i deras reaktorer fällde avgörandet.
Indien är det land som kommit längst i den återupptagna forskningen av Toriumreaktorer. Kina satsar också stort. Forskningen på ny kärnkraft har varit mycket styvmoderligt behandlad både i USA och Europa. Vi har ju i Sverige dessutom haft forskningsförbud.
Vi satsar enorma belopp i Europa på att subventionera sol och vindkraft (Enligt Bloombergs 500 miljarder dollar 2005–2013). Ska vi lösa världens energiproblem skulle det vara bättre använda pengar om vi satsade på forskning. Hur sparar vi el, hur producerar vi el?
Torium konferensen visade på ett kraftigt ökat intresse från många länder som lider av energibrist. Ett glädjande besked kom för bara några dagar sedan då Terrapower uppbackat av Bill Gates beslutat att bygga en MSR.
Vi söker svar på världens energiproblem. Kanske borde vi ställa frågor som utgår från samhällen med andra problembeskrivningar.