Argument för förtätning relateras ofta till att bygga mer hållbart, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så är även fallet för Eriksberg och Ekebydalen, där en drivkraft i planprogrammet just är hållbarhet. Starka motiv för förtätning är dels att förstärka servicen i Eriksberg, dels förbättra tryggheten.
Frågan är om redan befintliga hållbarhetsvärden riskerar att byggas bort med ytterligare förtätning, samt hur de planerade trygghetsåtgärderna kommer att falla ut i praktiken?
Eriksberg förtätas på ett sätt som är nytt och unikt i Sverige. Aldrig tidigare har stadsutvecklingen försökt att spränga in en ny stadsdel inuti en befintlig. Förtätningen är massiv och invasiv utan fördjupade samrådsprocesser. Detta har skapat en oro bland Eriksbergsbor. I ett pågående forskningsprojekt vid SLU, Ultuna, är Eriksberg ett av många fallstudier som forskargruppen valt att studera. Av resultaten från Eriksberg framgår att det är ett område där människor trivs på grund av områdets karaktär, läget i staden och den naturrika närmiljön. Ett område där man gärna vill bo kvar på grund av dessa värden. Enkätundersökningar, intervjuer och ett fokusgruppsmöte visar också att det finns en utbredd oro bland de boende på grund av redan genomförda och inte minst planerade förtätningar.
Lägre grad av trivsel och en otryggare stadsdel, trots politikers avsikter att stärka tryggheten, är vanliga orosmoln.
Frågan flera ställer sig är hur stadsdelen blir tryggare när grönområden byggs bort samt när risk finns för högre boendekostnader, mer trångboddhet, fler människor som trängs på platsen, segregation och gentrifiering, exploderande trafiksituation, större insyn i lägenheter, skymd utsikt, att karaktären och hemkänslan i området försvinner och att områdets charm och ursprungliga identitet går förlorade när så många parallella och genomgripande förändringar genomförs.
Stort engagemang finns i dag bland de boende. Ett antal arbetsgrupper har bildats för att värna olika intressen och värden. Trots uppvaktningar hos kommunen, paneldebatter, 420 remissvar med mera anser många att de inte fått gehör för sina synpunkter.
Ett aktuellt exempel på boendes engagemang är kommunens trygghetsåtgärd i Eriksberg, detaljplan för del av Norby 31:74, Eriksberg (Diarienr 2012-020122, ett stråk som klassas som stråk i behov av trygghetsåtgärder.
Ett skogsparti som i dag är ett omtyckt rekreationsområde planeras för bebyggelse.
Det tänkta lamellhuset ska ligga i direkt anslutning till den i dag redan trafikerade Norbyvägen. Täljstenens plangrupp skriver i sitt remissutlåtande över detaljplanen: ”Denna närhet innebär en större otrygghet, olycksfallsrisk, än en bevarad skogsdunge! Lummighet är inte otryggt! Var finns det belägg för att ett stort hus skulle förbättra tryggheten? Snarare är det så att stora hus och framför allt höga hus medför en mer anonym och opersonlig boendemiljö där det som sker ute på gatan knappast intresserar mer än marginellt.”
Eriksberg planerades med rymliga innergårdar, skogsparksstråk och vardagsgrönska: träd, bersåer, lekytor, rekreationsplatser, odlingar samt mötesplatser för fest och lek..
Kärnan i denna vardagsgrönska bygger ännu efter snart 70 år på en integration i fyra skalor av byggnader och grönytor.
I våra enkäter har gårdsgrönskan och skogsparkerna betraktats som de absolut viktigaste grönytorna för de boende i Eriksberg. Håga- och Ekebydalarna är inte lika prioriterade – även om de också är viktiga.
De gårdsgröna ytorna ses i dag av flera planeringsaktörer som tomrum, otrygga ytor och därför platser att bygga på. Dels vill man tillämpa en förtätning som i de tätaste områdena tar bort mer än hälften av grönytorna mellan husen och som utplånar skogparksstråken. Det är en försiktig slutsats att Eriksbergs inre natur är under belägring.
Argumenten för förtätning – att skapa en mer hållbar stadsdel både ekologiskt, ekonomiskt och socialt – kan delvis upplevas paradoxala utifrån de åtgärder som föreslås från politiskt håll. Risk finns att redan fungerande hållbarhetsvärden byggs bort.
Resultatet från vår studie visar att de tillfrågade boende trivs i Eriksbergs, i dag, så som det är.
Dess karaktär, grönområden och grannskap är de främsta motiven till varför man valde att flytta dit, trivs och gärna ser en utveckling som utgår från dessa centrala hållbarhetsvärden.
När boende trivs finns större chans för engagemang, ansvarstagande och vilja till samarbete – värden som ger en god grund för starkt grannskap. Om inte samverkan är utvecklad finns mindre förutsättningar att sprida en hållbar livsstil som rymmer stor potential att påverka utsläppen av klimatgaser från mat, transporter och energiförbrukning.
Därför påverkar känslan av trivsel och trygghet direkt och på ett dramatiskt sätt våra möjligheter att neutralisera klimatförändringarna.
Vi har svårt att förstå hur kommunen kan gå vidare med sina massiva planer på förtätning, utan att ta större hänsyn till de boendes synpunkter och kunskaper. I planprogrammet står: ”För att området ska utvecklas på ett socialt hållbart sätt är det också viktigt att både nybyggnation och renoveringsprocesser planeras och genomförs med hänsyn till de boende i området. Vidare kan man också ställa frågan om forskningsresultat och erfarenhet från tjänstemän och konsulter med djup planeringstradition tas till vara.”
Forskargruppen i Uthållig Samhällsbyggnad – projekt Funktionell Täthet SLU
Per G Berg, Fredrik Eriksson, Tuula Eriksson, Madeleine Granvik