De allra flesta är – eller borde vara – införstådda med att välfärden bygger på ett utvecklat näringsliv och ett positivt företagsklimat. Det är genom företagandets utveckling, innovationskraft och idérikedom, som det skapas tillväxt. Fyra av fem arbetstillfällen skapas i dag i småföretag.
Av den orsaken borde det vara ett enkelt beslut att fostra framtidens entreprenörer i så unga år som möjligt. Dessutom finns modellen redan och heter Ung Företagsamhet, eller UF som det oftast kallas. UF är en frivillig del av gymnasieskolans utbildning, där elever får möjlighet att driva ett så kallat UF-företag under ett läsår. Man startar, driver och avvecklar sitt företag, vilket ger en fantastisk insikt i vad företagande handlar om.
I en studie från 2012 av Karl Wennberg och Niklas Eler, Ratio - Näringslivets forskningsinstitut, har man studerat effekter av UF-företagande. Det man kommit fram till är att den som drivit UF-företag får högre lön i sin karriär, har 40 procent större chans att bli chef samt 2 procent mindre risk att bli arbetslös. Chansen att bli företagare ökar också med 20 procent, och man blir mer framgångsrik i sitt företagande.
Alla kan och ska naturligtvis inte starta eget. Men genom UF får man en väldigt bra inblick i hur företagande fungerar. Något man definitivt har nytta av i sitt arbetsliv, oavsett yrke. Det är verkligen dags för skolan att utbilda elever både i att anställa och vara anställd.
I Uppsala utser vi årligen ”Årets UF-Företagare”. Som jurymedlem har jag lyssnat på fem finalister som presenterat sina erfarenheter av UF-året. I det arbetet kan man se ytterligare fördelar med UF. Flera av finalisterna har haft svårt med teoretisk ämnen i skolan, men när de fått chansen att visa sina talanger i företagande, har de helt plötsligt blommat upp. Något som naturligtvis både samhället och individen drar stor nytta av. Skolan älskar teori och är uppbyggd på att mer eller mindre utbilda bort kreativiteten. Det kan UF ändra på.
En annan intressant sak var att fyra av fem finalister var tjejer. Generellt i UF-företagande är den manliga dominansen helt borta. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att UF bidrar till ökad jämlikhet både i företagande och vad gäller att inspirera ungdomar av båda könen till att skaffa sig chefspositioner.
Av de orsaker jag nämnt ovan är det en gåta att inte företagande är ett obligatoriskt ämne i skolan. Idag driver drygt 25 procent av gymnasieeleverna UF-företag. Om alla fick samma möjlighet är det lätt att räkna ut potentialen och vilken positiv effekt det skulle ha på samhället, tillväxten och välfärden. UF har modellen av en enorm plantskola, som vi till stor del låter glida förbi. Vi kan inte överlåta åt skolans rektorer att avgöra vem som får driva sitt UF. Så är det dock tyvärr nu.
Några konkreta förslag:
Gör entreprenörskap till ett obligatoriskt ämne i skolan. Börja redan i högstadiet och låt sen alla elever driva sitt eget UF-företag i andra och tredje året i gymnasiet.
Utbilda lärare i entreprenörskap. I dag är det sällsynt att lärare har erfarenhet av företagande. Det behövs utbildningar för lärare i ämnet för att få rätt kvalitet på utbildningen av eleverna.
Engagera systematiskt företagare. Att fungera som mentor, rådgivare eller föreläsare är både inspirerande och ger energi tillbaka. Dra nytta av erfarenheter i företagande och få näringslivet att komma närmare skolan! Utnyttja även företagare som lärare.
Det handlar inte om att sluta med matte eller språk. Det handlar om att satsa betydligt mer på kreativitet och estetiska ämnen samt involvera företagande i tidig ålder. Då får vi fler elever med möjlighet att utveckla sina talanger, samt att förståelsen i att driva sitt eget företag ökar i samhället.
Thomas Sonesson
Serieentreprenör och styrelsearbetare. Har byggt Gallerix-kedjan i Sverige som såldes 2007. Är delägare i ett dussintal onoterade bolag samt arbetar med styrelseuppdrag i ägarledda bolag. Arbetar ideellt som styrelseordförande i Uppsala Stadsmission samt engagerad i Ung Företagsamhet.