Tyska Kassel arrangerar vart femte år världens viktigaste konstutställning, Documenta. Senaste upplagan 2012 lockade mer än 900 000 människor. Staden som bombades sönder under andra världskriget är med sina 200 000 invånare ungefär lika stor som Uppsala. Exemplet visar att det går att skapa rejält med uppmärksamhet för konsten. Vad kan få konstintresserade att resa till Uppsala? Hur kan Uppsala äntligen bli en konststad att räkna med? Steg ett är att ge konsten en tydlig plats i stadens kärna.
Trots tidigare kommunala utspel och en offentlig debatt med många bra förslag sägs det i den reviderade innerstadsstrategin, där remisstiden gick ut sista augusti, ingenting om var konstmuseet bör ligga i framtiden. Däremot nämns Slottet och konstmuseet i vad som kallas ”kulturstråket”.
Utredningen ger intrycket att konstmuseet blir kvar i Slottet. Men det är hög tid att lämna den adressen med sina tungrodda och svårtillgängliga lokaler. År 2050 kan Uppsala ha en befolkning på 340 000 människor. Politikerna vill att Uppsala ska bli ”en drivande kraft i världen”, men då måste kommunen också visa ambitioner på konstområdet.
Konstvetenskapen i Uppsala har haft en dominerande ställning sedan 1900-talets mitt. Mer än 20 professorer har fått sin skolning vid den institution som den legendariske professorn och museimannen Gregor Paulsson byggde upp. Tänk även på raden med tongivande konstkritiker med bakgrund i Uppsala, Torsten Bergmark, Folke Edwards, den nyligen bortgångne Leif Nylén och Upsala Nya Tidnings mångårige kritiker Teddy Brunius. Stadens konstmuseum borde också inta en ledande roll nationellt och internationellt.
En kommunal inventering resulterade 1972 i skriften Konstens hus Uppsala. Men konsten fick aldrig någon ny byggnad. Sedan dess har arkitektritade hus uppförts för både stadsbibliotek och konsertverksamhet och Stadsteatern fanns redan tidigare. Med mer än 50 års fördröjning bör Uppsala kraftsamla kring ett nybyggt museum för konsten, och inte nöja sig med en eventuell konsthall nere på stan som komplement till Slottet. Antalet tänkbara tomter som kommunen förfogar över eller som kan förvärvas till rimlig kostnad är begränsat. I samband med stadens successiva förtätning minskar också den tillgängliga marken för varje år.
Inför valet 2014 lovade flera partier att konstmuseets framtida läge skulle upp på agendan. Först nu efter halva mandatperioden börjar det röra på sig i frågan. Kulturnämnden kommer i oktober sannolikt att besluta hur museets behov ska utredas.
I andra sammanhang är innerstadsstrategin noga med att ange platsen för olika verksamheter. Tiden rinner iväg och en eller flera lämpliga tomter bör omgående reserveras för museet.
Stadsbilden bör förnyas med högklassig arkitektur, precis som staden och universitet gjort under tidigare epoker. Nya museibyggnader runt om i världen ökar väsentligen intresset för den egna kommunen och drar till sig vetgiriga besökare. Konsert- och kongressbyggnaden har mötts av ett stort intresse långt utanför Uppsala, inte minst för sin kraftfulla arkitektur. Även konstmuseet bör uppföras efter en internationell arkitekttävling.
År 2008 föreslog jag i Upsala Nya Tidning – efter en idé av arkitekten PO Sporrong – att museet borde byggas vid bilparkeringen på Hamnplan, en bit söder om Gunnar Leches strama Tullhus i funkis. Kommunen äger marken, något som håller nere kostnaderna rejält. Sedan dess har tomten många gånger pekats ut som ett perfekt val.
Placeringen känns mer aktuell i dag än för åtta år sedan, inte minst genom innerstadsstrategins uppvärdering av denna icke-plats. Tomten gränsar till det skisserade ”kulturstråk” som passerar Islandsbron. Museet skulle lätt kunna krokas in i denna promenad, liksom Köttinspektionen – också ritad av Leche – med sin vitala scen för konst, teater och performance. Samma sak gäller för Uppsala auktionskammare i nya riksbankshuset, med Carl Nyrén som arkitekt.
Utredningen vill lägga en park från Kungsängstorg ned mot Hamnplan och därigenom lyfta fram båda platserna. Ett annat positivt tillskott är den några år gamla Hamnspången i närheten, som med över 4 000 cyklister under veckodygnen binder samman östra och västra sidorna av ån och gör Hamnplan mer tillgänglig.
Vid Främre Kungsängen ligger också ett av åtta skisserade ”fokusområden för stadsliv”. Man vill att stadsdelens gatunät på ett tydligare sätt vävs ihop med stadskärnan. Hamnplan är en del av södra åstråket där attraktiva mötesplatser planeras för ”ett sjudande stadsliv”. Räckan med populära skulpturer av Kajsa Mattas kan få en fortsättning söder om Islandsfallet.
Det brukar vara framgångsrikt att placera museer i attraktiva fritidsområden strax utanför city. Den välbesökta Stadsträdgården med Parksnäckan och Uppsala Danspaviljong finns på nära håll, liksom minigolfbanan och Studenternas idrottsplats, en anläggning som kommer att utvecklas och dra långt fler besökare till området.
Hamnplan blir ett utmärkt läge för ett nytt konstmuseum, och är en av de tomter som kommunen bör reservera för ändamålet. Den fria placeringen i flödet av människor inspirerar till förstklassig arkitektur med rum för expansion längre fram. Huset kommer att spela mot äldre och nyare bebyggelse längs Östra Ågatan, mot vattenspegeln, mot parkens kontemplativa lummighet och mot isskulpturerna på vintern.
Restaurangen i museet och utomhuskaféet blir naturliga träffpunkter i samband med konstupplevelserna. Familjer och studenter bullar upp sin picknick i gröngräset på andra sidan Fyrisån. Fiskmåsarna skriar i småbåtshamnen.
Christian Chambert
Konstkritiker