Att det råder brist på allmäntjänstgöringsplatser (AT) i såväl Uppsala län som nationellt är ingen nyhet. För att bli legitimerad läkare i Sverige krävs efter avslutad grundutbildning på 5,5 år att man genomför allmäntjänstgöring under minst 18 månader. Detta är obligatoriskt för samtliga läkare som vill arbeta med patienter.
AT ska vara en introduktion till arbetslivet, med klinisk tjänstgöring inom kirurgi, medicin, psykiatri och allmänmedicin. Efter godkänd AT är man behörig att söka en minst fem år lång specialisttjänstgöring (ST) för att specialisera sig. Absolut kortast möjliga tid från påbörjad utbildning till färdig specialist är således tolv år.
Akademiska sjukhuset har nu lägst antal AT-platser av alla universitetssjukhus i landet. Antalet har minskats från elva platser hösten 2015, till nio våren 2016 och åtta nu i höst. Det är lika många som Hudiksvalls sjukhus, ett mycket mindre sjukhus med betydligt mindre upptagningsområde. Att Akademiska sjukhuset minskat antalet AT-platser är en utveckling i mycket oroande riktning.
Antalet platser på landets läkarutbildningar har utökats kraftigt de senaste tio åren för att möta den specialistläkarbrist som råder inom vissa specialiteter, främst psykiatri och allmänmedicin. Då antalet AT-platser under samma tid inte ökat nämnvärt (eller, som i Uppsalas fall, minskat) blir det allt svårare att få en AT-plats.
Förra året var antalet AT-platser 1102 stycken, vilket skulle räcka till de 1227 läkare som examinerades samma år, de som genomgått utbildningen utomlands och behöver svensk legitimation samt de som sedan tidigare år väntar på en plats. Hösten 2012 sökte över 130 personer till de elva platser som fanns vid Akademiska sjukhuset. Nu i höst var det över 270 sökande till åtta platser.
AT:n har med andra ord gått från att vara en introduktion till arbetslivet till att bli en flaskhals i läkares vidareutbildning. Detta innebär i sin tur att den tänkta ökningen av specialister, som var anledningen till de utökade platserna på läkarprogrammen, blir fördröjd.
I Uppsala län bor 3,5 procent av landets befolkning, men man har endast 2,5 procent av landets AT-platser. Akademiska sjukhuset tar således inte sitt ansvar och utbildar ett rimligt antal AT-läkare sett till sjukhusets storlek, upptagningsområde samt rekryteringsbehov av ST-läkare, utan förlitar sig på att andra landsting utbildar AT-läkare som sedan söker sig till Akademiska sjukhuset. Antalet AT-platser på Akademiska sjukhuset borde vara minst femton per termin, istället för nuvarande åtta.
Snittväntetiden för att få en AT-plats nationellt sett är 9,1 månader enligt den AT-ranking som SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening, har gjort. I Uppsala är väntetiden 11,2 månader, i Enköping 13,8 månader. Denna väntetid innebär stor osäkerhet för den nyexaminerade läkaren, och förlänger tiden från examinerad till färdig specialist. Detta är inte fördelaktigt, vare sig ur ett individuellt eller samhälleligt perspektiv.
Istället får den nyexaminerade läkaren hanka sig fram på osäkra vikariat ett par månader i taget, ofta utan möjlighet till kontinuerlig handledning eller formaliserad utbildning. Dessa vikariat blir dessutom allt svårare att få till följd av den stora andelen läkare som fortsätter på sina vikariat i väntan på AT.
Bristen på specialister går ut över såväl patienter som läkare, och ger merarbete för de befintliga läkarna, samtidigt som hyrläkare ofta behöver anlitas för att täcka behovet, med bristande kvalitet och kontinuitet som följd. Det absolut bästa sättet att långsiktigt komma tillrätta med denna brist är att utöka antalet AT-platser.
AT-enheten på Akademiska sjukhuset håller med oss – fler AT-platser behövs, men det saknas pengar. Detta trots att landstingen enligt lag är skyldiga att se till att antalet AT-platser är tillräckligt för att samtliga nyexaminerade läkare ska kunna göra AT.
Anna-Karin Agvald
Ordförande SYLF Uppsala
Carl Johan Molin
Ledamot SYLF Uppsala