Sällan har nog förväntningarna på ett sjuprocentsparti i en minoritetsregering varit så stora som de förväntningar Miljöpartiet har haft att hantera som parti efter regeringsskiftet 2014. Både från internt och externt håll har kritik riktats mot att partiet misslyckats med att skapa politisk majoritet för några av frågorna i valmanifestet - trots att de allra flesta punkter i Miljöpartiets valmanifest har infriats eller är på väg att infrias.
När så regeringen presenterade klimatpaketet i budgeten för 2017 tog kritiken en märklig vändning. Nu hette det att Socialdemokraterna gör eftergifter för att rädda Miljöpartiet. Nej, de ökningar som vi nu ser i budgetpropositionen är inte till för att rädda ett politiskt parti, utan för att bidra till att rädda miljö och klimat!
En enkel jämförelse över miljö- och naturvårdsbudgeten över åren talar sitt tydliga språk. Budgetnivån var 2006 ca fyra miljarder. Under alliansens regeringsår låg den stilla eller minskade något, men efter regeringsskiftet har ett trendbrott kommit och en jämförelse mellan budgeten för 2017 och 2006 visar på en ökning om 73 procent. Ingen kan på allvar tro att det skulle ha skett om inte Miljöpartiet tagit plats i Sveriges regering.
I budgeten för 2017 ligger inte fokus på nya reformer, utan på att ekonomiskt förstärka de strukturer som redan visats framgångsrika. Klimatinvesteringsstöd till kommunerna (det så kallade klimatklivet) är en sådan, där budgeten utökas från årets nivå om 600 mkr till 700 mkr.
Det direkta stödet till lokala kollektivtrafikinvesteringar (stadsmiljöavtalet) utökas från 500 mkr till 750 mkr 2017, och förstärks ytterligare till 1 miljard år 2018.
Uppsalas möjligheter att bygga spårväg ska inte hindras av att det saknas resurser för statlig medfinansiering!
Statens egen infrastrukturbudget höjs samtidigt med 200 mkr, och med en tydlig inriktning att järnväg är prioriterat. Tre gånger så mycket resurser avsätts till järnvägsunderhåll som till vägunderhåll i budgeten. En annan talande jämförelse är att 8 gånger så mycket investeringsbidrag till solceller finns i budgeten för 2017 i förhållande till nivån 2015.
Klimatfrågan är samtidigt förstås inte bara en nationell fråga. Budgetpropositionen innebär, om den går igenom, att Sverige fortsätter att vara världens största bidragsgivare per capita till FN:s gröna fond, och att Sverige framöver inte bara makulerar det egna överskottet av utsläppsrätter - i stället för att sälja dessa vidare som alliansregeringen gjorde - men att Sverige också ska köpa upp och makulera andras utsläppsrätter. Återigen; inget av detta hade blivit verklighet om Miljöpartiet aldrig axlat regeringsansvaret utan istället ställt sig vid sidan av för att föra plakatpolitik.
Miljöpolitiken innebär dock inte bara utgifter för statskassan. Miljöstyrande effekt fås också med utökade miljöskatter.
Regeringsförklaringen anger tydligt att miljöskatternas styrande effekt ska öka under mandatperioden. De miljöskatter som höjs 2017 är punktskatter på vissa miljöfarliga kemikalier samt energiskatten. Vi ser samtidigt skattelättnader som syftar till att göra det lätt att göra rätt. En skattereduktion införs för reparation av vitvaror och för vissa reperationstjänster sänks momsen.
Självfallet finns också mycket vid sidan av miljöpolitiken som förtjänas att nämnas i sammanhanget. Anslaget till kultursamverkansmodellen, dvs statliga medel till de regionala kulturnämnderna, utökas med 30 miljoner kronor. Insatser för personer med funktionsnedsättning utökas med 180 miljoner kronor. En särskilt stor satsning görs på utbyggt kunskapslyft med 2,35 miljarder. Anslagen till forskning, innovation och utbildning utökad med 390 miljoner kronor, till vilket sedan kommer ett särskilt energiforskningsanslag om 70 miljoner kronor.
Alla dessa summor handlar om budgetsatsningar år 2017. Från vissa håll har kritik riktats mot att de budgetpresentationer som gjorts också inkluderat kommande år i finansplanen. Det är förstås viktigt att det alltid framgår vilket år en budgetförändring avser. Men att i sammanhanget tala om vilka reformer som kommer att genomföras om Socialdemokraterna och Miljöpartiet ges möjlighet att fortsätta regeringssamarbetet ökar tydligheten snarare än att minska den.
Miljöpartiet fortsätter att arbeta på bred front med klimatfrågan. Nästa år läggs exempelvis en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk som syftar till att säkrar en sund klimatpolitiken på samma sätt som det finanspolitiska ramverket säkrar en sund finanspolitik.
Den rödgröna regeringen kommer vidare att återkomma med en översyn av de miljöskadliga subventioner som ännu finns. På skatteområdet pågår arbete med bland annat vägslitageavgift och flygskatt. Visst, den som vill kan fortsätta beskylla Miljöpartiet för att inte ännu ha lyckats med ett antal frågor, varav vissa så omfattande att de är långt bortom vad en regering i Sverige kan påverka i nämnvärd utsträckning. Men det är samtidigt ett faktum att för den som önskar en kraftfull klimatpolitik är budgetpropositionen för år 2017 en stor framgång!
Niclas Malmberg
Riksdagsledamot (MP)