Att Centerpartiet delar regeringspartiernas målsättning om fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion vet vi sedan tidigare, men att också Moderaterna och Kristdemokraterna nu står bakom en bred energipolitisk uppgörelse bör innebära att energiomställningen är tryggad långsiktigt och att Sverigedemokraternas och Liberalernas bakåtsträvande syn på energipolitiken isolerats.
Den enskilt viktigast pusselbiten i överenskommelsen är att elcertifikatsystemet förlängs efter 2020. Elcertifikaten är det som stimulerat fram den utbyggnad av vindkraften som vi sett sedan 2005 och som medfört att vindkraften idag står för cirka 10 procent av landets elproduktion. Under åren 2011–2014 byggdes den förnybara elproduktionen ut med i genomsnitt 2,6 TWh per år. Den förlängning av elcertifikaten för perioden 2021-2030 om i genomsnitt 2,5 TWh per år som nu föreslås är således fullt realistisk.
Jan Björklunds aversion mot elcertifikaten är däremot ytterst ogrundad, och Björklund sprider dessutom direkta felaktigheter. I DN. 1/6 motiverar Björklund partiets avhopp från energikommissionen: ”Vi står fast vid alliansens energiöverenskommelse. Där sades det väldigt tydligt att elcertifikaten ska upphöra 2020.” Detta trots att alliansregeringens energiöverenskommelse angav: ”Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år 2020. Den långsiktiga inriktningen för perioden därefter är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen.” Varför försöker Björklund spela bort korten genom att inte vilja kännas vid innehållet i alliansens egen överenskommelse?
Ännu värre märkligheter kunde höras i Sveriges Radio den 2 juni då Björklund ifrågasatte behovet av en förlängning av certifikatsystemet med argumentet att ”vi redan har en överproduktion av el”. Överproduktion sett till Sveriges egna elbehov, ja. Men varför vill inte Björklund och Liberalerna bidra till att Sverige fortsätter att vara exportland för klimatsmart el till kontinenten?
Samtidigt som elcertifikaten drivit på investeringarna i förnybar elproduktion har konstruktionen medfört att elpriserna sjunkit. Låga elpriser välkomnas förstås av hushåll och industri, men dämpar samtidigt investeringsviljan i energieffektiviserande åtgärder. I takt med att utbyggnaden av förnybar elproduktion fortsätter att hålla elpriserna nere är det därför angeläget med särskilda insatser för att främja energieffektiviseringar.
All förnybar elproduktion är ännu inte marknadsmässig. För att främja utvecklingen av havsbaserad vindkraft respektive solceller krävs särskilda investeringsstöd till dess teknikutvecklingen gjort dem konkurrenskraftiga. Solel kompletterar vindkraft oerhört väl då solen ger mest under de perioder som det blåser minst. Genom att komplettera befintliga vindkraftverk med solcellsanläggningar kan därför inmatningen till kraftnätet optimeras. Vi vet samtidigt att vindkraft inte passar var som helst, utan att stor hänsyn måste tas till bullerstörning så väl som till landskapsskydd. Det är därför angeläget att ta till vara möjligheterna till havsbaserad vindkraft.
Kärnkraften då? Beslut har redan fattats att fyra av Sveriges tio befintliga reaktorer ska tas ur drift före 2020. Vi kan samtidigt konstatera att kärnkraften inte är konkurrenskraftig – även om effektskatten avvecklas – varför en uppgörelse som å ena sidan tillåter investeringar i ny kärnkraft men å andra sidan inte innefattar några subventioner till kärnkraften innebär att även kvarvarande sex reaktorer kommer att avvecklas efter 2020. Även om kärnkraften inte är samma klimatbov som olja, kol och naturgas finns så många andra negativa miljöeffekter förknippade med kärnkraften att den inte har någon plats i ett långsiktigt hållbart energisystem. Därtill kommer säkerhetsperspektivet, och energiuppgörelsen innebär att säkerhetskraven består samtidigt som finansieringen av kärnavfallsfonden kan tryggas. Det kärnavfall som svensk kärnkraft under decennier givit upphov till måste omhändertas på säkrast möjliga sätt, och det är inte rimligt att vältra över kostnaderna för det på kommande generationer!
Den rödgröna regeringens ambition att göra Sverige fossilfritt ligger fast och energiuppgörelsen är ett viktigt steg i den riktningen. Det allt för många glömmer är att elbehovet kommer att öka kraftigt i takt med att vi bygger ut järnväg, spårtrafik och ersätter fossildrivna bilar med elbilar. Även om svensk elproduktion redan idag är förhållandevis klimatneutral förutsätter klimatomställningen därför den fortsatta utbyggnad av förnybar elproduktion som energiuppgörelsen nu banar väg för!
Niclas Malmberg
Riksdagsledamot (MP)