I dag besöker vi Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Vi gör det för att ta del av den i många avseenden världsledande energiforskning som bedrivs vid Uppsala universitet.
Sverige och världen står inför en rad utmaningar på klimat- och energiområdet. Den befintliga svenska kärnkraften är på väg att stegvis fasas ut och vi söker nu praktiska lösningar för att klara energiförsörjningen och industrins konkurrenskraft. Globalt är klimatfrågan en ödesfråga som måste lösas. Detta skapar utmaningar men utgör också en fantastisk möjlighet för vårt land. Sverige ska vara ett av de länder som visar att lösningen på energiutmaningen och klimatfrågan inte är en börda, utan att vi genom att hitta dess lösning skapar internationell konkurrenskraft, fler högt kvalificerade arbetstillfällen och nya exportföretag.
För att upptäcka och utveckla morgondagens energilösningar behöver vi mer av utbildning, forskning och innovation. Investeringar i dessa områden rustar Sverige för morgondagens utmaningar.
Därför avsätter Energimyndigheten och Vetenskapsrådet cirka 60 miljoner kronor årligen till energiforskning vid Uppsala universitet. Det handlar bland annat om forskning på att utnyttja vågkraft för förnybar elproduktion, forskning kring att använda solenergi direkt för att framställa ”solbränsle”, det vill säga vätgas, forskning om att optimera solcellsgenererad el genom att reducera produktionskostnaden, och forskning kring alternativa kylningsmetoder för att reducera energiåtgång i bland annat kylskåp, frysar och luftkonditioneringar.
Redan i regeringsförklaringen meddelade statsministern att basanslagen i forskningsfinansieringen för djärvare idéer ska öka. En förutsättning för att lärosätena ska kunna bedriva ett strategiskt arbete och satsa på risktagande kring nya projekt som kan leda till vetenskapliga framsteg är också en långsiktig forskningspolitik. Det bygger på att vi når en politisk samsyn kring vissa kärnvärden med de borgerliga partierna. Vi tror att det är möjligt.
Forskning ska respekteras som den långsiktiga verksamhet det är och regeringens nästa forskningsproposition kommer därför att ha ett tioårigt perspektiv. Genom att ge en ram på tio år ges möjligheter för forskarvärlden att se hur spelreglerna ser ut förbi mandatperioder och politiska majoriteter. Regeringens mål är att trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på hälsa, miljö och klimat – och att göra det på internationellt konkurrenskraftiga villkor. Det är också en utgångspunkt för den energiforskningsproposition som är planerad till hösten 2016. En nyckel i det arbetet är en fördjupad strategisk samverkan mellan akademin, näringslivet och det omgivande samhället.
Den energiforskning som bedrivs på Uppsala universitet och landets lärosäten är en viktig del av innovationssystemet. Sveriges universitet och högskolor är inte enbart en leverantör av kunskap utan en samverkanspart för att uppnå ett hållbart samhälle.
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning
Ibrahim Baylan (S), energiminister