Debatt: Eskalerande våld

Alla elever borde ha rätt att känna sig trygga i skolan. Så är tyvärr inte fallet i dag. Mycket allvarliga våldshandlingar har skett mot elever i vår kommun. Dessa bör ses tillsammans med några andra trender:

Antalet rapporterade fall av hot och våld i de svenska skolorna har totalt sett ökat med 92 procent mellan 2012 och 2016.

Antalet rapporterade kränkningar i skolorna i Uppsala kommun har ökat. Hösten 2016 rapporterades 578 fall av kränkningar mot 386 föregående termin, vilket i sin tur var en ökning från de cirka 250–300 som varit fallet de närmast föregående terminerna.

Rapporteringen av hot och våld mot lärare har ökat kraftigt inom Uppsala kommun.

Såväl kvantitativt som kvalitativt sker det alltså en eskalering av kränkningarna mot våra skolelever.

Det behövs nu en tydlig politik för att freda eleverna under den tid de är i skolan. Jag har därför skrivit en motion till kommunfullmäktige om hur tryggheten för eleverna ska stärkas. Jag vill att de folkvalda ska dra upp tydliga riktlinjer för vad som ska gälla i skolorna i Uppsala kommun framöver.

I skollagen finns en möjlighet för rektorn att besluta att stänga av en elev om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Denna möjlighet används mycket sällan.

Det är delvis en tolkningsfråga när något är ”nödvändigt”. Det finns skäl att använda denna paragraf oftare än vad som sker. Det är demoraliserande om det är den som blivit utsatt för exempelvis mobbning eller våldtäkt som ska tvingas byta skola. Min uppfattning är att det är förövarna som ska tvingas byta skola för att slippa möta förövarna dagligen. Möjligheten att flytta elever infördes av dåvarande alliansregeringen 2007 men har ännu inte utvärderats. Det Uppsala kommun kan göra i nuläget är att utarbeta och implementera tydliga rutiner för att fullt ut använda den möjlighet som skollagen ger.

Mycket allvarliga kränkningar, såsom våldtäkt och grov misshandel, sker sällan utan förvarning.

Det rör sig om elever som hotat, misshandlat, trakasserat eller på annat sätt agerat negativt på ett sätt som skolan känt till. Högriskelever bör därför placeras på ett sådant sätt att möjligheten att skada andra elever minimeras. Det behöver då finnas tydliga rutiner för hur detta kan genomföras utan att befästa elevens upplevelse av att vara ett problem. Det behöver säkerställas att även dessa elever omges av goda förebilder kombinerat med fasta rutiner och positiva förväntningar på gott uppförande.

En faktor för att förebygga grövre kränkningar är att skolan är tydlig med att polisanmäla de brott som begås, vilket kan skapa en tankeställare hos eleverna innan ännu grövre kränkningar begåtts.

Övergripande rutiner kring brott i skolan har utvecklats av Uppsala kommun i samverkan med polisen och åklagarmyndigheten. I dessa rutiner anges att det inte går att ange vilken typ av brottslighet som alltid ska polisanmälas, utan att detta måste bedömas vid varje enskild händelse.

Här finns det anledning att se över behovet av en tydligare vägledning så att ingen inom skolan drar slutsatsen att ”om jag inte gör något så gör jag inget fel”. Skolan kan sedan tillhandahålla tydlig information till elever och vårdnadshavare om vilka rutiner som gäller för polisanmälan.

Det behövs fortbildningsinsatser för lärare och annan skolpersonal för att kunna se risker för våld i elevernas miljö och verktygen att förebygga detta.

Riskerna måste så långt möjligt upptäckas och avvärjas. Här behöver tillgänglig kunskap sammanställas och utnyttjas.

Samarbetet mellan kommunala och fristående skolor bör stärkas. Problem som finns kan avhjälpas genom att goda exempel sprids från fristående skolor till kommunala och vice versa.

För att vända våldstrenden behövs nu en tydlig signal ut i skolorna om att kommunens politiska ledning kommer göra allt som står i dess makt för att skapa trygghet för alla elever.

Martin Wisell, ledamot av kommunfullmäktige och utbildningsnämnden (KD) i Uppsala kommun