Ett solidariskt flyktingmottagande är både humant och en förutsättning för att Sverige ska kunna fortsätta utvecklas. De människor som flytt hit kan och ska bli en viktig del i att bygga Sverige starkt nu och i framtiden. För att lyckas med det behövs svar på hur nyanlända ska komma i jobb. Därför släppte SSU nyligen första delen i en rapportserie vi kallar ”Vi bygger landet”, där tio förslag för bättre etablering listas.
Delrapporten handlar om arbetsmarknaden, och vad som krävs av samhället och individen för att alla som kommit hit ska kunna etableras på ett långsiktigt hållbart sätt. Rapporten, som totalt innehåller tio reformer, beskriver hur vägen från asylsökande till etablerad kan göras mer effektiv, kvalitativ och human. Målet är att alla ska kunna vara med och bygga landet.
Vi kallar de samlade reformerna för etableringslinjen. Genom att på ett tydligare sätt knyta samman etableringsinsatserna, och starta redan från dag ett, kan etableringen bli mer effektiv.
Trots att det är tydligt vad som saknas för att nyanlända ska kunna etableras på arbetsmarknaden så hörs ofta andra argument i debatten. Från höger hörs att det enda svaret på nyanländas etablering är sänkta löner. Problemet är att högerns one-size-fits-all-lösning inte bidrar till att förbättra etableringen eller skapa fler jobb. Såväl forskning som erfarenhet visar det.
Den nygamla lönesänkarpolitiken kommer enbart att bidra till att öka klyftorna och ställa människor mot varandra.
Högern vill sänka ambitionerna. Genom rapportserien ”Vi bygger landet” och etableringslinjen vill SSU göra tvärt om – höja ambitionerna.
Etableringslinjen påbörjas under asylprocessen. När besked om uppehållstillstånd kan ta upp till två år behöver tiden i väntan bli mer konstruktiv. Därför föreslår SSU bland annat att nyanländas kompetenser ska kartläggas från första tiden i asylprocessen. Arbetsförmedlingens digitala verktyg för kompetenskartläggning bör utvidgas till att gälla alla asylsökande. Utöver detta behöver studieförbunden få ett utökat uppdrag att undervisa i svenska språket.
När uppehållstillståndet beviljats krävs kvalitativa insatser i arbetsförmedling, svenskundervisning och validering, också för dem som inte ingår i regeringens snabbspår.
Insatserna bör planeras utan hänsyn till uppehållstillståndets längd. Dels för att möjliggöra långsiktighet i etableringsinsatserna, men också för att uppehållstillstånden som regel kommer förlängas.
Att lära sig svenska är en viktig pusselbit för att nå sin fulla potential på arbetsmarknaden. För att säkra kvaliteten och ge kommunerna bättre verktyg att bedriva effektiv SFI-undervisning, bör Arbetsförmedlingen få i uppdrag att kartlägga och lista vilka aktörer som bäst kan bedriva effektiv och kvalitativ SFI-undervisning.
Efter genomförd validering behöver den nyanlända ta steget ut i arbetslivet. Här behövs individanpassade insatser. En förutsättning för att göra etableringen effektiv är att det finns en tydlig bild av var behovet av arbetskraft är som störst.
Därför föreslår SSU en nationell uppsökarkommission som dammsuger landet efter lediga jobb.
Utgångspunkten för det svenska flyktingmottagandet ska givetvis vara att erbjuda så många som möjligt skydd från krig och förtryck. Samtidigt behöver vi bli fler i Sverige. Fler som bidrar och som hjälper till att bygga landet, nu och i framtiden. Etableringslinjen skulle innebära en viktig pusselbit i arbetet för att möjliggöra det.
Philip Botström, förbundsordförande SSU
Klara Holmberg, migrationspolitisk talesperson, SSU