Som kommun ska vi bjuda in föräldrar och deras barn till ett skolval inför varje läsår. Det innebär att barn i skolåldern och deras föräldrar väljer vilken skola de helst vill gå i, samt ytterligare två val om de inte skulle få plats på sitt förstahandsval.
För att skolvalet ska bli rättvist och ta hänsyn till olika behov hos Uppsalas elever och familjer behövs ett regelverk som gör att så många som möjligt får något av sina tre val. Allra helst sina förstahandsval, vilket över 90 procent också får.
I Uppsala kommun tillämpas relativ närhet för att avgöra turordningen till olika skolor när det blir fler sökanden än platser. Nuvarande skollagstiftning är tydlig med att barns rätt till en skola nära hemmet ska vara den avgörande urvalsprincipen när det blir konkurrens om platser på en kommunal skola. Men utvärderingar av skolvalet i Uppsala visade att närhetsprincipen åsidosattes när syskonförtur i tidigare regelverk prioriterades före närhet.
Det ledde till att vissa barn fick mycket långt bort till sin skola. Skolinspektionen ansåg att detta var i strid med lagstiftningen och krävde av Uppsala kommun att göra förändringar. De nya riktlinjerna: att sätta närhetsprincipen först och ta bort syskonförturen antogs av en borgerlig majoritet med stöd av de rödgröna under föregående mandatperiod. Att låtsas om att man inte bär ansvaret för ett regelverk som man själv beslutat om är inte annat än ett populistiskt och märkligt agerande.
Med det sagt förstår vi att de familjer som får sina barn placerade på olika skolor får det svårare att få ihop sitt livspussel. Därför ser vi nu över om vi kan kombinera syskonförturen med närhetsprincipen så att så många som möjligt får både en skola nära hemmet och sina barn på samma skola, om de så önskar.
Politik handlar om prioriteringar. Vi behöver rekrytera mycket personal till både förskolor och skolor de närmaste åren. När den moderatledda alliansen införde rätt till 30 timmars förskola för barn till föräldralediga och arbetssökande var det med goda intentioner, men bristande ansvarskänsla. Förskolan tillfördes inte tillräckligt med resurser för att klara uppdraget och många medarbetare i förskolan som vi har mött på förskolorna har upplevt en ökad stressnivå, vilket självklart går ut över barnen.
Skollagen slår fast att barn till föräldralediga och arbetssökande har rätt till 15 timmars förskola, vi erbjuder nu 20. Vi hade gärna erbjudit 30 timmar. Men i ett läge där vi behövde välja mellan att minska personaltätheten eller fler timmar på förskolan så valde vi att behålla personal. På så sätt kan vi hålla nere barngruppernas storlek och erbjuda en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Barn till föräldralediga och arbetssökande erbjuds fortsatt förskola under de delar av dagen då det mest intensiva pedagogiska lärandet sker. Alla barn garanteras rätt till utveckling och lärande i förskolan.
Vi måste återigen poängtera – efter valet 2014 tog vi över ett Uppsala med ett underskott på 165 miljoner kronor och skyhög skuldsättning. Hade ekonomin skötts bättre historiskt hade vi inte behövt ta de här besluten. Men framtida generationer ska inte lastas för en moderatstyrd och oansvarig politik. Det kräver svåra beslut och prioriteringar.
Men trots utmaningarna satsar vi på både förskolan och skolan. Bland annat rustar vi för att skapa 700 nya förskoleplatser de närmaste fem åren. Och vi investerar 80 miljoner kronor i mindre barngrupper på förskolan och i tidiga insatser i grundskolans lägre åldrar.
Caroline Andersson
kommunalråd (S) och ordförande i utbildningsnämnden
Linda Eskilsson
1:e vice ordförande (MP) i utbildningsnämnden
Sverker Åslund
gruppledare (V) i utbildningsnämnden